Abstract ? Noblesse oblige: a roleplaying gameDuring the 17th-century the Swedish nobility was forced to deal with a number of new challenges. They reached the height of their power, but also began their downfall. How did the nobility?s ideal come to be in the face of this? Can we in these ideals find the duties and obligations of the nobility? And if we can, how can a roleplaying game be made out of the historical facts? A roleplaying game meant for educational means, well suited for the classroom and teachers, capable of stimulating the young minds and offering them an in depth understanding of how the nobility?s minds moved.

I den här kulturhistoriskt inriktade uppsatsen studeras och jämförs Årstafrun Märta Helena Reenstiernas maktposition som hustru och änka. Hon var en Adelskvinna som bodde på Årsta Gård från slutet av 1700-talet fram till sin död år 1841. Det primära materialet består av Årstadagböckerna, en dagbokssvit som Årstafrun författade mellan åren 1793-1839. I uppsatsen studeras Årstafrun i äktenskapet och hur hennes position som hustru och husfru bestämde hennes handlingsutrymme. Studien undersöker också vad som hände med husbondemakten när den förflyttades till änkan, var änkemakten en tillgång eller börda?.

SammanfattningDenna studie undersöker möjligheter till tillgänglighetsanpassning av hälsingegårdar. Problematiken ligger i att hälsingegårdarna är kulturhistoriskt värdefulla och därför har strikta bevarandekrav.En hälsingegård är egentligen ett samlingsnamn för en stor mängd byggnader. De är gårdar som Hälsinglands bönder byggde på ett för trakten traditionellt vis som skiljer sig från övriga historiska bostäder för bönder i Sverige. Detta på grund av att de är mer påkostade både med dekorationer och till storlek. Bönderna i Hälsingland hade möjlighet att bygga på det viset eftersom de ofta var mer välställda än andra bönder i landet.

Tidigare kringgärdad av vallgrav ligger Svaneholms slott vid en liten sjö i Skåne. Tre av defyra längorna är kvar från danskt 1500-tal. Den fjärde tillkom vid sekelskiftet 1700, efter atten äldre på samma plats nedrivits till grunden. Mitt arbete har till stor del gått ut på att genomegna analyser revidera tidigare uppfattningar om slottets historia.Svaneholm byggdes i en period vilken präglades av oroligheter, en stark Adel och en oerhördbyggnadsverksamhet i denna samhällsklass. Utifrån historiska källor verkar Svaneholm hatillkommit under 1530-talets första hälft.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.