Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka läxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkätundersökning och intervjuer med verk-samma lärare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med läxor. I undersökningen har framkommit att lärarnas främsta syften med läxor är att träna ansvar, få föräldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befästa kunskaper genom färdighetsträning. Med den nuvarande regeringen har läxan tillsammans med betyg samt ?ordning och reda? legat i fokus.

AbstractNils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013. Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ?Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?? samt ?Hände det i samband med förstatligandet av apoteken??Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet.

Antalet våldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man påvisa att brotten blivit grövre. Däremot pekar den mediala bilden på att brottsligheten de senaste tio åren präglats av idel vansinnesdåd med psykotiska gärningsmän. Till följd av detta har opinionsläget avseende straff och vård förskjutits till att alltmer omfamna vedergällningsteorier och prioritera samhällsskyddande insatser. Fängelsestraffen blir allt längre och risken att dömas till fängelse har mer än tredubblats jämfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hårdare straff är verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.När domstolarna konfronteras med misstänkt psykiskt störda lagöverträdare ställs de inför en ytterst komplex situation.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med svår social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare år har SiS tagit emot ett växande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvärdering syftar till att utvärdera och kartlägga omhändertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem Bärby. En syntes av två processutvärderingsmodeller används för att nå en fördjupad kunskap om verksamhetens omhändertagande. Utvärderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska källor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkät rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda på avdelning och skola.Utvärderingens resultat tyder på att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraårsperiod.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av H&M Mail Order Division i Borås, somansvarar för postorderverksamheten inom H&M AB. I juni 2007 öppnade man ett nyttcentrallager i Poznan, Polen som förser distributionslagret i Borås med varor. Övergången harinte varit smärtfri, och man dras med problem som leder till merarbete och ökade kostnader iBorås. Syftet med examensarbetet är därmed att kartlägga material- och informationsflödetmellan Borås och Poznan, för att identifiera de problem som skapats samt att geförbättringsförslag. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka interna faktorer som påverkarflödet i de båda lagren, och uppsatsen kommer inte att beskriva hur olika förbättringsförslagska implementeras.För att få en inblick i problematiken användes olika metoder.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Frågan om var man kommer att hamna efter sin utbildning är en ständigt pågående process i varje students medvetande. I våra tankar kring valet av den önskvärda arbetsplatsen har vuxenvägledning varit det som tilltalat oss mest hittills under utbildningen. Med anledning av detta vill vi i vårt arbete gärna undersöka hur man arbetar med svensk vuxenvägledning idag och vilka tankar som finns inför framtiden. Syftet med vårt examensarbete har varit att granska några av de eventuella brister och behov som finns inom svensk vuxenvägledning idag och vilka tänkbara förklaringar det finns för dessa. Efter att ha förankrat dessa brister och behov i litteraturen har vi velat undersöka i vilken grad de upplevs i verkligheten.

Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmärksammade företagskonkurser ägt rum både i Sverige och utomlands, med efterföljande rättegångar där bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadeståndsansvar innebär och om det kunde tolkas på olika sätt av olika rättsliga instanser. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka ämnet genom att titta både på litteratur och rättslig praxis. Vi valde några rättsfall och studerade dem utifrån hur olika rättsliga instanser dömde i fall där revisorerna fick skadeståndsanspråk.Frågeställning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadeståndsansvar i lagstiftningen och rättspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rättsinstanser bero på? Syftet är att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadeståndsansvar.

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Syfte och frågeställning. Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: ? Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? ? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.