Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvårdnaden. Med de senaste årens nedskärningar inom vården med allt kortare vårdtider som följd, vårdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och på boenden. Detta leder till att närstående får ett allt större ansvar för den sjukes omvårdnad, och sjuksköterskan kommer därmed behöva interagera alltmer med närstående. För att interaktionen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till närstående. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvårdnad, som omfattar både friska och sjuka personer i familjen.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd.

Idag åtar sig unga idrottare hårda träningsprogram redan i tidig ålder, vilket innebär hård träningsbelastning samtidigt som de fortfarande växer. Detta ställer höga krav på dessa individers nutritionella status. Självrapporterade kostregistreringar bland unga idrottare visar ofta att intagen av energi och kolhydrater ligger under rekommenderade nivåer.Syftet med denna studie är att undersöka om unga innebandyspelare, antagna till NIU-innebandy, har ett adekvat energi-, makronutrient- och vätskeintag i förhållande till kostrekommendationer anpassade för unga innebandyspelare. Vidare har det undersökts om ett kompletterande energisupplement har kunnat ge dessa idrottare ökad fysisk prestationsförmåga och/eller ökad egenupplevd fysisk förmåga.Deltagarnas energi-, makronutrient- och vätskeintag har vid två tillfällen uppskattats med hjälp av vägda 3-dagars kostregistreringar. Deltagarnas energiutgifter har estimerats med hjälp av 3-dagars aktivitetsdagböcker och accelerometrar.

Introduktion: Kommunikation inom vården innefattar ofta en överföring av patientrelaterad information. Utbyte och överföring av information sker flera gånger på ett dygn vilket ska säkerställa att sjuksköterskan ständigt besitter adekvat information för att kunna ge korrekt vård. Bristande kommunikation kan leda till en ökad morbiditet och mortalitet inom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om kommunikation med andra sjuksköterskor och läkare på kirurgiska vårdavdelningar samt att jämföra dessa resultat. Syftet var även att jämföra sjuksköterskors uppfattningar utifrån deras utbildningsnivå samt antalet yrkesverksamma år.Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Data samlades in genom en enkät bestående av en sektion med frågor rörande demografiska data samt en sektion med frågor från ICU Nurse Questionnaire short version sektion 1.Huvudresultat: Resultatet som framkom i studien kan ge en indikation om hur sjuksköterskor uppfattade kommunikationen på de utvalda kirurgiska vårdavdelningarna.

SammanfattningBakgrund: Upplevelsen av smärta är en inbyggd reflex, som normalt varnar för att något håller på att skadas eller redan har skadats i kroppen, och får kroppen att reagera innan något allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smärtbehandling bör en analys av smärtan göras, som förutsättning för att patienten ska kunna få en lämplig smärtbehandling. Smärtskattning är en viktig del av den fullständiga smärtanalysen. Dokumentation av smärtskattningen gör det möjligt att på ett systematiskt sätt utvärdera given smärt behandling. Forskning tyder på att sjuksköterskors smärtskattning innan smärtbehandling, dokumentation av smärtskattningen, smärtskattning innan undersökning och smärtskattning innan omvårdnad är bristfällig.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Upplevelsen av smärta är en inbyggd reflex, som normalt varnar för att något håller på att skadas eller redan har skadats i kroppen, och får kroppen att reagera innan något allvarligt sker. För att kunna ge en patient adekvat smärtbehandling bör en analys av smärtan göras, som förutsättning för att patienten ska kunna få en lämplig smärtbehandling. Smärtskattning är en viktig del av den fullständiga smärtanalysen. Dokumentation av smärtskattningen gör det möjligt att på ett systematiskt sätt utvärdera given smärt behandling. Forskning tyder på att sjuksköterskors smärtskattning innan smärtbehandling, dokumentation av smärtskattningen, smärtskattning innan undersökning och smärtskattning innan omvårdnad är bristfällig.

BakgrundEn akutmottagning är centrum för oförutsägbara händelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara påverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. Smärta, nervositet, hjälplöshet och förvirring är vanligt, vilket kan leda till ett våldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön på en akutmottagning kan få negativ inverkan på omvårdanden av patienten samt på sjuksköterskans hälsa. Våld inom hälso- och sjukvården är ett vanligt problem, trots detta är forskningen inom området begränsad.SyfteSyftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för våld på akutmottagningen.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att få svar på våra frågeställningar.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression.