I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a.

Göteborgs Hamn (GHAB) står i ett stort tillväxtskede. Med en årlig tillväxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 åren gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlägset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mål att om tolv år, år 2025, ska hamnen ha en årlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet ställer det större krav på GHAB, vad tittar aktörer på vid en etablering vid Göteborgs hamn?Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansåg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgången på långa fordon, det vill säga lastbilar på 48 meter och kan väga uppemot 100-200 ton, hade någon inverkan på detta.

Byggbranschen är i förändring och sättet att bygga utvecklas ständigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dålig på att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. Något måste göras för att snabba på utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar därför till att ta reda på mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbättra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda på vad som finns idag när det gäller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen på tekniken. Kan man använda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det någon som börjat inom byggbranschen? Går det att börja använda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda på vad som finns började arbetet med att söka information på internet.

FriFormFramställning är en additiv tillverkningsteknik, vilken innebär att detaljen byggs upp lager för lager, genom att material successivt tillförs. En vanlig tillämpning av denna metod är tillverkning av prototyper i plast. Metoden har blivit populär främst tack vare dess möjlighet att reducera ledtiden. Teknikens förmåga att skapa komplexa geometrier, vilka inte alltid kan tillverkas med klassisk tillverkning som bygger på svarv- och fräsoperationer, har också bidragit till dess popularitet. Det finns klara fördelar för företag att använda prototyper i sin tillverkning.

En ökande befolkning och en förtätning av bebyggelse kan innebära problem för en kommun om till-växten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsområde som inte är dimensionerat för den ökade be-folkningen. Därigenom uppstår ett behov av kapacitetsförstärkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förändringstryck som VA-branschen är utsatt för i form av ändrade krav där fokus idag ligger på frågor som rör miljöpåverkan, naturresurshantering samt vikten av en långsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstått. Multikriterieanalys är samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer där det är viktigt att problemen struktureras och att de olika målen, kraven och påverkansområdena utvärderas på ett tydligt sätt för att säkerställa att det beslut som fattas är det bästa möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan användas för att be-döma kapacitetsförstärkande åtgärdsförslag inom ett tillväxtområde.