Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort hälsoproblem. Det leder till lidande för såväl individer som familjer. Att studera omvårdnadsfaktorer som bidrar till återhämtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bättre bemötande och bättre omvårdnad.Syfte: Studiens syfte är att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende.Metod: Studien är gjord i kvalitativ forskningstradition där intervjuer med personer från ?Det Fria Sällskapet Länkarna? har varit basen för att undersöka vårt syfte. I studien används Aaron Antonovsky teori om Känsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author?s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer.Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende.Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative.

Religiositet och andlighet tycks ha samband med fysisk och psykisk hälsa. I uppsatsen undersöks sambandet mellan andlighet och utbrändhet, två grupper behandlare jämförs och mätegenskaper hos skalorna Spirituality, Religiousness and Personal Beliefs Field-Test Instrument (WHOQOL-SRPB), Spiritual Involvement and Beliefs Scale (SIBS), Maslach Burnout Inventory ? Human Service Survey (MBI-HSS) och Utbrändhet i arbetet (UA) undersöks. Studiedeltagarna var 38 programledare för kriminalvårdens tolvstegsprogram och 39 behandlare i ett psykoterapinätverk inom beroendevården (svarsfrekvens 61,5%). Andlighet korrelerade med personlig prestation (personal accomplishment; r = 0,315, p < 0,05).

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material.

Sveriges missbruksproblematik är idag avsevärd och växande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjälp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan också för att söka hjälp inom missbruksvården. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstår i behandlingsprocessen. Syftet var även att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Abstrakt:Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ?Jaget och maskerna? på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ?The self? de primära informanternas personlighet.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

I det moderna samhället har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populära aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har även problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett så pass omfattande problem att det idag omnämns som diagnosen ?Internet Gaming Disorder?, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framträdande vad gäller aktiviteten i sig utan också gällande mängden forskning som görs inom området. Den population som studeras flitigast och där onlinespelandet är som mest framträdande är bland yngre människor och främst bland pojkar och män.

Title: Two sides of the same coin. A quantative content analysis of how Swedish daily press frames beggingAuthors: Mirjam Hultin, Linda Moström & Caroline WidenheimSubject: Undergraduate research paper in journalism studiesLocation: Dept. of journalism, media and communication (JMG) University of GothenburgTerm: Spring 2014Supervisor: Britt Börjesson, JMG, University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 45 (excluding appendix)Background: During the late twentieth century, there was a debate in the daily press concerning the increase of homeless and beggars in Stockholm. Voices arose wanting to make it illegal to beg, especially in the subways. Today, the issue is again up for debate now focusing on the increase of migrants from poor countries of the European Union.Purpose: The main purpose is to examine how the phenomena beggary is portrayed in the daily press.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp.Frågeställningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut?2.