Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren. Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre. Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.

Syfte: Studiens syfte var att reliabilitetspröva stabiliteten för M-SES för patienter med långvarig smärta genom test-retest metoden. Syftet var även att undersöka samtidig validitet för M-SES, genom att utföra M-SES och SES mätt vid samma tillfälle.Metod: I studien undersöktes self-efficacy instrumentet M-SES på Uppsala Akademiska sjukhus, på avdelningarna för Smärtcentrum och Smärtrehabilitering. Frågeställningarna berörde vilken stabilitets reliabilitet mätt med test-retest som förelåg hos M-SES, samt vilken grad av samtidig validitet som förelåg för M-SES korrelerat med SES. Den slutliga undersökningsgruppen bestod i frågeställningen om stabilitets reliabilitet av 29 patienter (23 kvinnor, sex män), och i frågeställning om samtidig validitet av 22 patienter (17 kvinnor, fem män).Resultat: Vid prövning av stabilitets reliabilitet för M-SES visade resultatet en stark korrelation, med korrelationskoefficient 0,92 och p<0,05. Det förelåg även en god överrensstämmelse för test-retest undersökningen.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

This study aims to develop knowledge of different professional groups and their views on inclusion and collaboration concerning "students in difficulty." Through qualitative interviews and a quantitative survey, the researcher sought answers to this and also how inclusion, through collaboration between different professional groups, can develop in school.The results of the study have been analyzed according by Nilholms (2007) three different perspectives on special education: The critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective. The results were also analyzed based on Ahlberg's (2013) communicative ? relationship perspective.The result shows that the concept of inclusion is not clearly defined either in the governing documents or among the interviewees. This makes it difficult to speak the same language in school, which complicates the work of inclusion. Since the governing documents are unclear and somewhat contradictory when dealing with "students in difficulty" educators are put in a dilemma.

Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga hur belöningssystem utvecklas i företag under stark tillväxt. För att uppnå vårt huvudsyfte har vi identifierat följande delsyften: Hur såg belöningssystemen ut i Framfab och Telelogic under deras tillväxtår? Vad var syftet med belöningssystemens utformning? Vilken effekt hade de på företagen? Kan belöningssystemen på något sätt ha medverkat till företagens plötsliga nedgång?Vi har valt att undersöka vårt syfte genom att göra en kvalitativ studie på två fallföretag. Denna studie genomförde vi genom djupintervjuer med olika personer med anknytning till företagen. Slutsatser Framfab och Telelogic gjorde misstaget att tro att det fanns ett enkelt samband mellan belöning, motivation och prestation.

Bakgrund: Hemförlossningar är ovanligt i Sverige idag. Det är ett kontroversiellt ämne som det råder delade meningar om angående säkerhet och risker för mor och barn. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hemförlossning. Metod: Systematisk litteraturstudie som baseras på 16 artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier samt fem subkategorier.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

This study aims to develop knowledge of different professional groups and their views on inclusion and collaboration concerning "students in difficulty." Through qualitative interviews and a quantitative survey, the researcher sought answers to this and also how inclusion, through collaboration between different professional groups, can develop in school.The results of the study have been analyzed according by Nilholms (2007) three different perspectives on special education: The critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective. The results were also analyzed based on Ahlberg's (2013) communicative ? relationship perspective.The result shows that the concept of inclusion is not clearly defined either in the governing documents or among the interviewees. This makes it difficult to speak the same language in school, which complicates the work of inclusion. Since the governing documents are unclear and somewhat contradictory when dealing with "students in difficulty" educators are put in a dilemma.

Syftet med vårt examensarbete var att genom pedagogiska aktiviteter stärka identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka förståelsen för det mångkulturella. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två minoritetsgrupper, en samisk och en tornedalsk, under sju praktikveckor. Ungdomarna var i åldern fjorton till femton år. Vi använde loggboken som instrument, där eleverna skrev sina reflektioner efter lektionstillfällena. Resultatet visade att samiska ungdomarna har en stark kulturell identitetskänsla medan ungdomarna i Tornedalen inte såg någon skillnad mellan att vara svensk eller tornedaling.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa.

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft.

Problemformulering: Företag som agerar på mogna marknader använder ofta sitt företagsvarumärke för att differentiera sig. Ett varumärke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Även interaktionen som sker mellan kund och anställd har en stor inverkan på hur kunden uppfattar företagets varumärke (Parment, 2010). Hur de anställda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas känsla av engagemang, vilket i förlängningen ger mer nöjda kunder.

Syftet är undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att få ökad kunskap om vilken påverkan den har på organisationens interna såväl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur påverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehållsanalys av medietexter från en dags- respektive kvällstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhället, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vår analys och våra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som råder består organisationen av en mängd identiteter som är svåra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan på organisationens image. Det pågående arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt såväl som externt..

En kvalitativ studie om en liten regioanl banks resurser och förmågor. Teoretisk referensram: resursbaserad teori..