Lifelong learning (LLL), a concept dating back to the 1920s, is much used both by the OECD, UNESCO and the EU. But while intergovernmental think-tanks and supranational organisations often use the term in a positive sense, many (not least scholars) are critical of the term. The critique either deals with the lack of a universal definition, that the implicit responsibility for LLL has shifted onto the individual, or that the meaning of the term has shifted from a humanistic one linked to the personal development and a better society to a neoliberal one that involves growth, competition, globalisation and human capital theory. This study is based on interviews with nine trade union representatives on their understandings of lifelong learning. The results showed that while LLL was positively viewed by most, there was virtually no communication vis-à-vis members on the topic, most trade unions have no policy regarding LLL, and responses from representatives were sometimes self-conflicting..

We would like to learn more about how the restrictive policy against incentive programmes affects the board’s of Swedish state owned commercial firms ability to govern management in an efficient way. We also want to find out if there are different consequences in reference to this that are not directly linked to corporate governance issues. Our empiric observations have been made in order to profoundly explore the subject and examine it through the eyes of professional individuals, all expressing different views and standpoints. We conclude that the most efficient structure is when an active board is complemented by a well structured and individualised incentive programme. However, this thesis conclude that this structure is not possible given the current guidelines and policies employed by the state, which in turn might lead to sub optimizations in the governing..

The purpose of this essay is to investigate what kind of motives where behind the long term decisions for the Swedish military defense in 2000 and 2004. This leads to the questions that the essay is meant to answer; 1. Were the motives behind the two decisions for the Swedish military defense of economic character or an adjustment of security and defense policy? 2. Was the parliament united in the two decisions and if they were not, why? 3.

In a global context the traditional democratic process is facing new challenges. Scholars are talking about a transition from government to governance, where local and regional networks as well as international collaboration are an important part in how regional policy is produced and implemented. In this paper the processes in regional projects funded by the European Union are considered, and related to the traditional democratic process. The study has been fulfilled through informant interviews with representatives from four EU-projects. The interviews are supplemented by a qualitative text analysis of current statutes.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

The purpose of this essay is to investigate what kind of motives where behind the long term decisions for the Swedish military defense in 2000 and 2004. This leads to the questions that the essay is meant to answer; 1. Were the motives behind the two decisions for the Swedish military defense of economic character or an adjustment of security and defense policy? 2. Was the parliament united in the two decisions and if they were not, why? 3.

This paper examines whether membership in the European Union has contributed to democratic stability and integration in an ethnic diverse society. By studying the Latvian multicultural society, before and after membership in the EU, the author is looking for evidence of enhanced ethnic stability in the country brought through European integration. The author will analyze what the consequences have been, by adopting European regional policy, for a country that yet has to create a unified national identity. By analyzing different areas of the Latvian society, the author has concluded that the EU has played a small but yet not insignificant role for the Latvian domestic integration process..

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

In 1993 Sweden introduced a new Forest policy, with a larger freedom of action for the forest owners, but in the same time the forest owners are expected to take greater consideration of the forests and the environment, that is required by the law. This is necessary to be able to obtain the goals of the new policy. Therefore the demand for competence and guidance is larger than before. At the same period of time organisations where slimmed and trimmed during a economic recession and the question is how this has affected the number of employees on different levels in the organisations, the competence of the employees and their internal education and if these changes affects the possibility of implementing the forest policy. This study contains three points in time where measures were made, 1990, 1995 and 2000.

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Uppsatsen är en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet är en linjär regressions modell som påvisar att swapspreaden är kointegrerad med svenska statens upplåningsbehov samt räntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. På kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den är mean reverting kring ett långsiktigt samband med tidigare nämnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten på aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhållande till övriga aktiemarknaden samt lutningen på Money Market kurvan..