Syftet med denna studie har varit att kartlägga några ämneslärares erfarenheter kring arbete med ämnesspråk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssätt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda på vad dessa säger om arbetet med skrivandet, samt att se om läroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsätt. Vi har använt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lärarna. Samtliga lärare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas språkutveckling.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan användas som utgångspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmålgrupp, utan att bygga på genremässiga stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och arketyper för att visa på skillnader kontra begreppet stereotyp. Därefter skapas en grund för uppfattningen om stereotyper med hjälp av socialpsykologisk forskning som leder in på aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan användas för att analysera visuella uttryck. Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade därefter som utgångspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frågeställning.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

The electric car has existed for over a century and producers has tried to commercialize it earlier but has not succeeded. In recent years, however, a change occurred that may be significant for the electric car and it is now to commercialize in the market of passenger cars. The technology has in recent years elaborated as more car manufacturers have started to invest in development in the subject field. This thesis aims to compile an action plan for the development of charging infrastructure for electric vehicles in Uppsalahem ABs residential areas. It is based on a survey of different residential areas and a survey of charging infrastructure.

In 2002 the local council of Lund, Sweden, decides to implement the UN Convention of the Rights of the Child. A number of actors, such as the state, the civil society, the political society and the bureaucracy, participate in the political process with different authority and points of departure. This thesis studies the actors´ interactions from an inside perspective by applying concepts such as political power, democracy and implementation. The methodological departure is action research from within, a local NGO, the local board of Save the Children Sweden. The results of the study indicate that governance and steering of the implementation process at the communal level is weak.

The preschool should lay the foundations for lifelong learning in a good educational activity. Preschool curriculum is designed to enhance the quality of the educational activities. To translate the curriculum in business, the importance of early childhood special education knowledge. With regard to the completion of theoretical knowledge requires the ability to translate theory into real action. Professionalism is essential to anchor the curriculum in daily operations.The study's purpose was to investigate preschool teachers' perception of professionalism and how the implementation of the preschool curriculum in their daily business functions.The study was an interview with four pre-school professionals with the spread in age and experience.

The aim of the study is to investigate the relationship between text and picture in two works by Sven Nordqvist, with the focus on how the action is propelled. The two works are compared in order to bring out any differences in the relationship and what significance this can have for the interpretation. The study also considers the theory of conceptual worlds to examine how the books can promote pupils? literary understanding. The method of analysis is based on Rhedin?s (2001) theoretical concepts and elements of Nikolajeva?s (2000) terminology.

Jag vill i min studie belysa hur lärares arbetstid fördelas mellan de olika arbetsuppgifter en lärare har. Resultatet redovisas i form av tidsjämförelser mellan olika kategorier samt åsikter och uppfattningar som lärarna i min studie lämnat. Kategorierna är kvinnor/män, äldre/yngre och erfarna/oerfarna. Studien visar att det inte hänt så mycket sedan 1986, lärare har fortfarande omkring 35 % lektioner, 20 % för- och efterarbete samt 10 % konferens- och mötestid. Arbetet med den sociala biten i skolan upptar omkring 15 % och de resterande 20 procenten finns över till extra kringarbete.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

AbstractUniversity of Växjö, School of Social SciencesCourse: PO 5363, Political Science 41-60Title: US and UN, cooperation or conflict?Author: Charlotta BjuvlingSupervisor: Lennart BergfeldtDate: Autumn 2007The international society changed a great deal after the end of the cold war. It gave the United Nations a new oppertunity to act after the deadlock during the war, and it gave the United States a new hegemone role in the world politics. The aim of this paper is to investigate wheter the United States foreign policy action have been accordence to a realistic way of thinking since the end of the cold war. I will do this with the help of my research questions:? Have the United States followed the guidelines of the United Nations in their foreign policy?? Are there signs that show of a change, either towards more or less cooperation between United Nations and the United States?To answer these questions I will use the theories realism and Hedley Bulls concepts of fairness and his ideas of an international system in his book ?An Anarchical Society?.

Vårt syfte är genom jämförelse mellan två olika perspektiv och användningar av begreppet dualism hitta metoder för att inte begränsa strategibildning till valsituationer utan möjliggöra sätt att hantera motsatser och poler som komplement. Tanken är att ge undersökningen en utvecklande ansats. Därför valde vi att fokusera på ett fallföretag som aktivt strävade efter två mål. Intervjuer har gjorts på ledningsnivå och bland medarbetare för att belysa olika aspekter av strategibildningen. Teorierna vi har valt behandlar främst planering och implementering av strategier samt organisation och strategibildning.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med elever som fått en dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två elever med dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med dyslexieleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever.

The purpose of this thesis is to examine the usability of the Umeå University library catalogue Album. The aim is to evaluate the catalogue in order to establish if there are any problems that could be solved by modifying the catalogue. The following questions are answered: How should a good catalogue be designed? Which problems are common when using a library catalogue? Is Album user friendly? Are there any problems that occur when using Album and how can the catalogue be changed to avoid the problems? To answer these questions I have performed a usability test in which five persons, all students, got to carry out twenty tasks in the catalogue and talk about what they were doing and thinking while doing the test. This method is a usability method called Think Aloud.

SammanfattningSyftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilkaelever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av attjämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sigmed talutrymmet i klassrummet.Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentligakommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakligaforskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observeradetillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studiehar vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskningpå området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större delän flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme.