Hydropower is the largest renewable energy source available in today's society. Operation and production is handled by high-tech electronics. This thesis is done on behalf of Statkraft Sweden AB who wants to explore the possibility of replacing the hydraulic cylinder with an electric actuator, generally as well as a case of a small power station on the river Nissan. Whether it is the chaplain or francis turbine vanes are actuated by hydraulic cylinders. Because of Gustavsberg hydropower is inconstant operation, this report is based on power calculations, which are read and computed according to the available hydraulic diagram.

Bovine milk is an excellent source of bioactive peptides. The bioactive peptides are in an inactive state in the protein and are released during enzymatic activity, e.g. during cheese ripening. Specific properties of bioactive peptides from ripened cheese has been reported, e.g. antihypertensive, antioxidative, antimicrobial, immunomodulatory and mineral binding.

Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har på senare år ökat bland företagen. Det har blivit allt viktigare för företagen att visa omvärlden att man är ett engagerat företag som tar sitt samhällsansvar. Tidigare forskning har visat att det finns kommunikationsproblem mellan företagen och omvärlden när det gäller företagens CSR-arbete. Detta problem kan leda till att företagen inte når ut till sina intressenter och därmed inte kan skapa det förtroende för redovisningen som de önskar. I och med detta kommunikationsproblem kan det uppstå en negativ inställning från samhället gentemot företagens motiv bakom hållbarhetsredovisningen.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningarResultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven.

Title: What´s the problem? - A study of revenue recognition in IT-consultant     companiesProblem: How do the chosen IT-consultant companies recognize their revenues? What difficulties do the interviewed companies experience in connection with the revenue recognition?Purpose: The purpose of this empirical study is to study how companies in the IT-consultant industry recognize revenues, and to investigate if the companies perceive any difficulties in connection with the revenue recognition. The aim of the study is to give useful advice and guidelines to companies in the IT-consultant business based on the extracted result. Method: The survey took place in Vasteras and started with a preliminary interview with a certified accountant, who had great knowledge of the subject revenue recognition. Then seven companies from the IT-consultant industry were selected, whereof two took part in semi constructed interviews.  Study of the other five companies? ways to recognize revenue was made through their annual reports.   Conclusion: One of the studied companies recognizes their revenues according to the rules in IAS 18, which is because it is listed on the stock exchange.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Title: Audit teams ? what affects the efficiency?Authors: Petter Johansson and David RubinSupervisor: Andreas JanssonCourse: Dissertation Accounting, 4FE03E, 30 ECTS, Spring 2011.Key Words: Audit team, Efficiency, Team WorkBackground and problem: Theory and literature in the field of audit teams?efficiency are limited. The theory and literature that existed was not conducted inSwedish context. It was identified that no one had examined the factors thatinfluence the efficiency of the Swedish audit team's. Efficiency affects howresource-and cost-effective an auditing firm can be while the audit is performedwith quality and therefore it is of interest to be examined.Purpose: The purpose of this thesis is to explore and explain what may affectSwedish audit teams? efficiency during the work processMethod: The thesis has been based on existing theory and literature to explainwhat affects audit teams? effectiveness.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Title: The auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3Authors: Christopher Dimovski and Dennis Carlsson Published: Spring 2014 Background: The background of this study is the introduction of the new K-regulations. For small businesses, there is a possibility to choose between the rule-based K2 and the principal-based K3. It becomes mandatory to apply the K-regulations from 2014. We want with this study understand and explain the significance of the auditor and its recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3. Aim: The aim of this study is to describe how the auditor makes recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3 and through that create an understanding of what influence the auditor have when it makes recommendations and at the end contribute to the building of models. Formulation of problem: How can we understand and explain the auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3?Methodology: We have used a qualitative method where we have interview eight auditors.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

Habitat selection of migratory brown trout at the upper reaches of River Vindelälven, wasstudied in September during the pre-spawning period. The fish migrate from down- orupriver lakes for spawning in the river and data was collected by habitat mapping andradio-telemetry. Habitat selection of fish was analysed with preference curves andstatistical modelling, using the physical variables; depth, stream velocity and streambedsubstrate. Preference curves were derived by comparing fish habitat use with their nearbyavailable environment while the statistical modelling aimed to answer three main questions.1) Do the trout have a specific preference of depth, water velocity and streambed substrate?2) Is there any difference in habitat selection between sexes? 3) Is there a shift in habitatselection over time? The preference curves indicated that trout favored water depths of 1-2m, velocity compositions characterized as glides (c.

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp ? och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården.

Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.