The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity..

Syftet med detta examensarbete är att belysa vad som driver en människa att gå vidare i livet efter att ha fått ett besked om att han/hon har cancer och även olika copingstrategier som används för att hantera cancer. Den teoretiska bakgrunden innefattar bland annat Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping, Moos (1986) olika copingstrategier och Greer och Watsons (1979) olika copingstilar. Arbetet utgörs av en litteraturöversikt över olika artiklar och böcker som behandlar coping och cancer. Resultaten visade att de vanligaste copingstrategierna var att förneka det hotfulla, hopp, Acceptans, söka information om sjukdomen, meningsbaserad coping och att försöka att leva ett så normalt liv som möjligt..

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans..

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter påverkat användbarhet och datorsystemhantering hos användare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, två statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att användbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. Motstånd och negativ inställning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero på andra faktorer än de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar på att det är hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgångsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen Acceptans till förändringen.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svårt att vårda och bemöta unga vuxna som är obotligt sjuka. För att öka förståelsen och förbättra den palliativa vården för dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan får ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift är att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom från diagnos till bortgång. Metod: Denna studie skrevs utifrån en kvalitativ ansats med en narrativ design.

Denna uppsats fokuserar på huruvida sociala möten och relationer finns mellan särskolebarn och grundskolebarn, och hur de i så fall fungerar. För att få en förståelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de båda skolformerna på tre olika skolor.Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom våra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och särskolebarn inte förekommer särskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen får ökad förståelse och Acceptans för varandra..

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i åldern 16-20 år i Östersunds kommun förhåller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på en enkät och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss Acceptans till att droger används i deras omgivning och närhet. Det finns också brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvändning.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen Acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras Acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade.

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck.  Min frågeställning var:Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck?För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning.Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom Acceptans av slang, från lärare.I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever.  De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap..

Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hälsoproblem i samhället. En ökande Acceptans bland folket har lett till ett missbruk i många fall. Det återstår fortfarande mycket att diskutera angående detta hälsoproblem, inte minst bland vårdpersonalen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med personer med ett alkoholmissbruk. Den metod som användes var litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva icke akuta patienters upplevelser av akutmottagning. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: akutmottagningen var det snabbaste och bästa sättet att få hjälp med sina åkommor och sitt lidande, väntan kan accepteras men kan också förstärka oron beroende på bristande information, vilja bli respekterad och inte vara till besvär. Resultatet visade att akutmottagningen var lättillgänglig med bra öppettider och de gav den mest kompletta vården. Det framkom även missnöje med primärvården.

Bakgrund och problem: Städernas ekonomiska tillväxt och ökade koncentration av människor leder till ett ökat behov av varor och tjänster. Detta genererar ett ökat behov av urbana godstransporter, som främst sker med lastbilar. Distributionen sker i en innerstad som byggdes upp i en tid utan anpassning till bilar och där ett stort utbud och efterfrågan samsas om en liten yta. Aktörerna vill dock verka i ett område utan för mycket trafik. Butikerna vill exponeras, konsumenterna vill inte konkurrerna med lastbilar och transportörna själva vill ha bra tillgänglighet när de ska distribuera godset.