AbstractTitel: The Walking GenderFörfattare: Moa LinderBakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer.Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation.Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher?s role, to be fully developed in the classroom.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehåller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa påverkar mindre städer. Studien utgår från teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att främst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar på frågor om hur det så kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frågan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till järnvägen, hur Hamars roll i olika regioner påverkas, samt om man kan dra några generella slutsatser om regionaliseringsprocessers påverkan på mindre städer. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner där staden ingår..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.

The purpose of this study was to understand how social workers experienced working with Addiction Severity Index (ASI) in relation to the goal set by the National Board of Health and Welfare. The method is spread nationwide and therefore it is of great importance to examine how the social workers themselves experience the demands and the resources surrounding ASI. We choose to do a qualitative study interviewing eight social workers at six different occasions. The result was analyzed using Max Weber?s ideal type bureaucracy and Michael Lipsky?s thesis on street-level bureaucrats.

The present study tested the prediction that male offenders are judged more harsly than female offenders for involving in a violent crime. Three-hundred and fifty-four adult students (163 men, 190 women, 1 unspecified gender) evaluated a hypothetical crimescenario describing a violent conflict between two parties, as part of a 2 (Informants Gender: Male/Female) x 3 (Offender Gender Triad: Male/Female/Neutral) x 3 (Victim Gender Triad: Male/Female/Neutral) between-subjects design. In situations involving male offenders, compared to female offenders, the informants judged the male offenders more harshly which exposed a double standard, as we expected. Informants also believed that it was more likely that a male offender was a recidivist..

In the new Library Act of 2014, it is stated that public library supply should be characterized by quality. To investigate what this means for the library, I do a functional analysis of ideas of librarians' views on quality and how they work with purchasing, weeding and mediation. I have chosen to limit the essay to fiction for adults in Swedish public libraries. By combining the basal idea analysis, where I investigate librarians' ideas about quality, with an operational analysis of ideas, where I examine the effects librarians' quality ideas get for the daily work, Iwant to find out the librarians' quality ideals.The material I analyze consists of 18 questionnaires, filled out by librarians with responsibility for purchasing and / or thinning in libraries across Sweden. The analysis is done with an analytical schedule, that consists of a number of opposing ideal types taken from previous research on quality, purchasing, thinning or mediation.

In the new Library Act of 2014, it is stated that public library supply should be characterized by quality. To investigate what this means for the library, I do a functional analysis of ideas of librarians' views on quality and how they work with purchasing, weeding and mediation. I have chosen to limit the essay to fiction for adults in Swedish public libraries. By combining the basal idea analysis, where I investigate librarians' ideas about quality, with an operational analysis of ideas, where I examine the effects librarians' quality ideas get for the daily work, Iwant to find out the librarians' quality ideals.The material I analyze consists of 18 questionnaires, filled out by librarians with responsibility for purchasing and / or thinning in libraries across Sweden. The analysis is done with an analytical schedule, that consists of a number of opposing ideal types taken from previous research on quality, purchasing, thinning or mediation.

AbstractVäxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Ansvaret för skolan ? en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektivAuthor: Hanna JanssonSupervisor: Conny JohannessonThe aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991..

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

This essay examine the meaning produced around bodies and body fat in the queer community, but also in the surrounding straight community. The author has interviewed fat activists, and are using queertehory, to examine and analyze the relationship between body fat and the understanding and construction of sexuality and gender. The author concludes that even if norms around body shape and body fat are overlapping between the two contexts to some degree, they also differ. In the straight community, people with larger body shapes and sizes are punished, and encouraged to stay, or become, slim. However, in the queer community, ?fat? or bigger body sizes are not frowned upon in the same degree.

The title is a quote from a blog entry written by the Swedish journalist Linus Fremin. For many years Fremin suffered from bulimia and he claims that men for a long time have been excluded from medias coverage of eating disorders.We wanted to try this thesis and decided to do a quantitative study of articles published in two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, regarding eating disorders during the period 20101129-20121129. We studied 199 articles and counted the occurrence of men and women in the texts.Our study showed that women were represented in a majority of the articles, whereas the men were clearly much more absent. In most of the articles eating disorders were described as a female issue and men were rarely included. It?s difficult to say how the ideal division of men and women in media?s coverage of eating disorders should look like.

Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development.

Den här uppsatsen berör folkbildningsideal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet på skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsideal som format två av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och även hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsideal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia Bååth-Holmberg, representerar två av de tre bildningsideal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

Syftet med denna uppsats är att granska två podcaster, en med enbart män och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys på C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med våra observationer i språket jämför vi med tidigare populärkulturell forskning på medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. Vårt hopp med detta är att kunna se huruvida podcasten, som är hyllat som ett fritt medium, är en plattform för nytänkande eller bakåtsträvande ideal. I vår analys visar vi bland annat hur programledarna använder sitt kön som ett uppträdande.