Idag finns många löparapplikationer, men ingen befintlig applikation ger löparen återkopplingpå löpteknik. Problemformuleringen för den här studien är att göra en mappning mellan indataoch utdata till en ny applikation för smartmobiler som möjliggör återkoppling med sonifieringpå löpteknik i distanslöpning. Metoden motsvarar designfasen i en iterativ designstudie. Imetoden ingår även en enkät för att ge bakgrundsmaterial till valet av mappning. En bralöpteknik beror på steglängd, avslappning, rak kroppshållning, upprätt huvud, oknutna händer,att främre halvan av foten sätts ned i marken först, löparens förskjutning i höjdled, avståndetmellan löparens gravitationscentrums projektion mot marken och där foten sätts ned, vinkel vidarmbågen, att armarna rör sig i motfas med benen, överkroppens lutning och en lätt lutning frånfotleden.För att mäta löptekniska storheter kan GPS, Accelerometrar, gyroskop, barometrar, pedometraroch pulsmätare användas.

SyfteSyftet med denna undersökning var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan skolgårdens utformning och barns aktivitetsnivå. I studien gjordes en jämförelse mellan två skolor belägna i Stockholm.MetodUndersökningen utfördes med hjälp av en kvantitativ metod med Accelerometrar som mätinstrument. Det gjordes även en bedömning av skolgårdarna utifrån en mall som var baserad på Stockholms stads funktionsprogram för skolgårdar. Mätningen genomfördes under rasterna men för att minimera eventuella felkällor bar eleverna Accelerometrarna under tre påföljande dagar, från morgon tills dess att skoldagen var slut. Accelerometrarna mätte bland annat intensiteten av den fysiska aktiviteten som sedan delades in i fyra segment, stillasittande, lätt, medel och kraftig.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).