ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

ABSTRAKTSyftet med den här uppsatsen var att genom kvalitativ metod intervjua kontaktfamiljer för att undersöka varför de valt att bli kontaktfamilj. Vilka motiv och överväganden gjordes och hur gick rekryteringen till? I uppsatsen har författarna försökt ge en förståelse för hur samarbetet med socialtjänst och barnets biologiska föräldrar har fungerat samt att synliggöra hur påverkan på den egna familjen såg ut. Svaren på frågorna baserades på fem intervjuer med kontaktfamiljer. Resultatet var samstämmigt med tidigare forskning på området och visar att det vanligast motivet är viljan att hjälpa och stödja andra då tid och ork finns.

Abstrakt Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i svenskundervisningen i grundskolans år fyra, vilken typ av skönlitteratur lärarna föredrar i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar/svårigheter de ser med användandet av skönlitteratur i utbildningshänseende. Metoden jag valt för insamling av data är enkätfrågor. Jag har delat ut enkäter till åtta lärare som är verksamma i grundskolans år fyra, på två olika skolor i en kommun. De insamlade resultaten visar att lärarna i hög grad använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen upplever skönlitteraturen som en fantastisk källa till upplevelser, kunskap och inspiration.

Abstrakt Uppsatsen behandlar ämnet motivation och mer specifikt faktorer som påverkar chefers motivation till förändringsarbete. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett med hjälp av gruppintervju och via e-post. Urvalet för undersökningen var sex chefer anställda på Karlskrona kommun. Resultatet visar att förväntan påverkar chefers motivation. Vi fann också att chefers förtroende till ledning och chefers förståelse av förändringsarbetet påverkar motivationen.

Utifrån tanken att alla använder sig av återberättande i sin vardag för att förmedla information undersöker det här arbetet om abstraktionsnivån på ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de händelser som sker under spelet, i ett återberättande av spelet. Via två versioner av ett spel, en abstrakt version utan återkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med återkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort återberättande utifrån frågor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med återkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under återberättandet..

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka.

AbstraktSyftet med examensarbetet är att få en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som används. Teorin visar att språket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. Läraren har en stor betydelse för hur elevernas förståelse utvecklas. Studien är av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lärare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur lärare kan förhindra, förbygga och identifiera matematiksvårigheter samt även att ta reda på hur läraren kan stötta de eleverna. Metoden som vi har använt har varit intervju. Vi har intervjuat lärare som har någon anknytning till matematik i det tredje skolåret, där bland både vanliga lärare som specialpedagoger. Resultaten i undersökningen visar att orsaken till matematiksvårigheterna inte bara är en diagnos hos eleven utan att det även kan bero på läraren och undervisningen. Det finns olika orsaker som hindrar läraren att arbeta på ett bra sätt exempelvis brist på tid, material och kunskap. Läroboken och abstrakt material tyder resultaten på att många lärare i undersökningen använder trots kunskapen om att det konkreta materialet tydligare skapar en förståelse hos eleverna..

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

This paper presents an approach in contemporary, abstract art for a new way of experiencing modernist abstraction. This has not been possible until now, about 40 years after the postmodern turn against modernism in art, and the closely connected formalism. This new approach is represented in this paper by the Swedish contemporary artists Ann Edholm and Jacob Dahlgren. Modernist artists such as Kasimir Malevich and Piet Mondrian receives a new relevance to contemporary abstract art. This opens up for a new, more complex and more dialectical understanding and re-evaluation of modernism and its abstract art.This is shown by a historical and chronological investigation which highlights modernist abstract art, formalism, and the critical and post-modern Neo-geometric ?abstraction? of the eighties.