I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever i skolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmare bestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns i hemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras. I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att eleverna har vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna i hemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig om var under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder och därifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilka besparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutande inskränkningar..

Denna uppsats behandlar synen på kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet är ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlätta och främja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. Då denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer vill vi skapa förståelse snarare än att komma fram till några absoluta sanningar. Studien är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter från de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Att fördelarna med fysisk aktivitet är många är välkänt, ändå är uppemot 40% av befolkningen i Sverige fysiskt inaktiva. Vissa träningsformer är bättre och mer lockande än andra. Att träna i grupp antas skilja sig känslomässigt från att träna ensam. Syftet med studien var att undersöka nivåer och skillnader i ansträngnings och emotionsskattningar vid gruppträning jämfört med ensamträning. Sexton personer deltog med spinning som gruppträningsform och cykling på ett laboratorium som ensamträning i en inomindividsdesign där de samtidigt skattat ansträngning och sex känslotillstånd på Borg CR100 skalan.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och i och med det också den svenska fjärrvärmemarknaden, vilka båda drevs utan konkurrens. Några specifika mål för de förändringar som genomfördes avseende fjärrvärmemarknaden fanns inte. Däremot fanns det övergripande mål där syftet var att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan energislagen (el och fjärrvärme), skapa effektivare marknader samt att priserna skulle vara konkurrenskraftiga och "rimliga". Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om den avreglering som genomförts har haft den avsedda effekten vilket innebär att fjärrvärmepriset tycks ha sjunkit, och det i enlighet med med ekonomisk teori. Det kan dock inte fastställas att detta är den absoluta sanningen då resonemang i uppsatsen tyder på motsatsen med stigande priser och en liknande konkurrenssituation som före avregleringen.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehåller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa påverkar mindre städer. Studien utgår från teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att främst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar på frågor om hur det så kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frågan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till järnvägen, hur Hamars roll i olika regioner påverkas, samt om man kan dra några generella slutsatser om regionaliseringsprocessers påverkan på mindre städer. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner där staden ingår..

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut.Den allmänna åskådningen hos protestantiska kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet.För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn på den kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ?Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan??.

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått.

SSAB Tunnplåt AB i Borlänge arbetar aktivt med att förebygga olyckor och som en del i detta arbete utförs riskinventeringar och riskanalyser över företagets olika processer. Denna rapport syftar till att identifiera risker som uppkommer i samband med transport och lossning av saltsyra inom SSAB Tunnplåt AB´s område. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder för de risker som är utmärkande ska även tas fram. Saltsyrahanteringen inom SSAB Tunnplåt AB i Borlänge har studerats och möjliga skadehändelser har identifierats. Sannolikhets- och konsekvensbedömningar för dessa har skattats, varefter en riskbedömning har presenterats i form av en riskmatris.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. Vår utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det gränsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jämföra, då och nu, utgår vi från ett tidsperspektiv från mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som är både kumulativ och byggd på intervjuer. Representanter från de två organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingår i intervjuerna.

Cyklandet i Malmö har ökat sista åren både relativt och i absoluta tal. Malmö är med sin plats i Öresundsregionen en stad med storstadsambitioner. Studier av litteratur och ute i fält avslöjar att det separerade systemet för cyklister, som Malmö håller fast vid, har vissa brister. Jämförelser med andra städer visar att cykelfält på gatorna fungerar bäst i stadskärnan, medan separerade cykelvägar är bäst i städers perifera delar. För att kunna profilera sig som storstad bör cykelfält finnas på större gator.

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.