Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

Individer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF), IK<70, tenderar att ha lägre självkänsla än individer utan IF. Låg självkänsla korrelerar med psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och ätstörningar. Global självkänsla, en individs generella uppfattning av sig själv och sitt värde, påverkar och påverkas av undergrupper, såsom idrottslig kompetens (Shavelson, Hubner, & Stanton, 1976). Studier utanför Sverige visar att deltagande i organiserad idrottsverksamhet ökar global självkänsla och idrottslig kompetens hos individer med IF. Denna studies syfte var att undersöka självkänsla och idrottslig kompetens hos idrottare, 16 år och äldre, inom Special Olympics i Sverige.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).

Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

This thesis is a comparative analysis of language policy in the Post-Soviet states Ukraine and Kazakhstan, wherein the states are seen as rational actors using language as an instrument in the nation-building process. With a take-off point in an underframe of theories on the nation, national identity, instrumentalism, power and the particular role of language in the nation-building process, this thesis shows that language is a key instrument used by the two states.The Ukrainian and Kazakhian language policies create and put across a certain image of the nation, by emphasising the titular languages as symbols of the new states. The line of argument in the language policy is a balance act between large-scale promotion of titular languages and a careful and inclusive attitude towards the Russian language. The biggest differences are that Ukraine, compared to Kazakhstan, has a more comprehensive and consequent language policy with a deeply rooted historic rhetoric. The most obvious instruments of the states in language policy is censuses, corpus-planning and the state choosing one official language..

AbstractThe dependency of fossil fuels in the transport sector causes large emissions of carbondioxide. This problem can we reduce by using vehicle gas from digested solid manure and leftover of pasture. I have studied the potential for this in the county of Västernorrland. Thepurpose is to investigate how much vehicle gas that can be extracted.One central, large scale digestion and upgrade plant should be placed in Härnösand. Theamount of pasture and manure that is economical and practical available is enough to produce2,7-3,5 millions Nm3 vehicle gas.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda.

How does the criticism of landscape architecture in Swedish professional journals look today? Does it exist at all? What is criticism and what is its purpose? These questions have been the starting point for this degree project. I have found a lot of different answers among journals, books and websites, as well as in interviews with five persons that all have a relation to the landscape architecture criticism in different ways. These answers may look a bit disjointed at first, but are at a closer examination pointing in the same direction ? that the criticism of landscape architecture projects hardly exists today.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (?=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu & Ekehammar, 1999) (?=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

I tidigare forskning visas ett samband mellan framställningen av kvinnor i media och kvinnors självbildsuppfattning. Studier har även gjorts med fokus på män där ett samband mellan media och mäns självbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framställning av ideala modeller och unga vuxnas syn på kroppslig självbild, samt hur mediaanvändning skiljer sig mellan könen och om användningen har en effekt på kroppslig självbild. En enkätundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 män) i ålder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkät med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkät utan bilder.

The aim of this study was to develop a load prognosis model for Uppsala district heating system to be used as a tool for heat production optimization. The methodwas to build three models for the different customer types; housing, industry andoffices and then scale them for the total system using data from Uppsala districtheating system. The heat load consists of two parts, one that is temperaturedependent and one that is dependent of the social behavior of the customers. Thetemperature part was modelled with an ARX model using an outdoor temperatureprognosis as input signal. The social behavior part was modelled using the mean ofthe social behavior from some days before and additionally by distinguishing betweenweekdays and weekends.

Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.