Detta Àr en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pÄgÄtt under elevernas sex första skolÄr. Syftet Àr att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en frÄn varje Är. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och sprÄk.Resultatet visar en process dÀr eleverna lÀr sig olika moment vid varierande tillfÀllen Àven om undervisningen ofta Àr lika för de flesta eleverna.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om sprÄkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna sjÀlva och tillsammans med andra fÄr möjlighet att utveckla sitt sprÄk, genom lÀs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker nÀr eleverna fÄr möjlighet att lÀsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som prÀglas av flerstÀmmighet, dÀr flera röster uppmÀrksammas och inte bara lÀrarens. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i de sprÄkutvecklande miljöerna mellan tvÄ olika arbetslag pÄ en skola med profilklasser. Studien baseras pÄ ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar nÄgra profilklasser.Vi anvÀnder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frÄgeformulÀr och intervjuer.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka svensksprÄkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av tvÄ svensksprÄkiga poptexter samt en kontextualisering Àmnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nÀmnare för svensksprÄkiga poptexter under dessa angivna Är. De teoretiska perspektiv som anvÀnds Àr popmusikens text och syftar hur det personliga ? autentiska - skapas inom svensksprÄkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svensksprÄkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken lÄter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av tvÄ svensksprÄkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga ? autentiska ? i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas Àmnar jag se gemensamma nÀmnare inom den alternativa popgenren.

Kinesiska som ett nytt modernt sprÄk i svenska skolan har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet under de senaste Ären. Att undervisa svenska elever i kinesiska möter idag mÄnga utmaningar nÀr undervisningen i kinesiska ska följa en gemensam kursplan som andra sprÄk. Detta utmÀrker sig stort i utlÀrningen och inlÀrningen av kinesiska skriftsprÄket, d.v.s. tecknen. Syften med denna studie Àr att undersöka lÀrares krav och bedömning pÄ elevers skrivande i kinesiska.

Syftet med denna undersökning har varit att genom ett fÀltarbete i tvÄ sjundeklasser fÄ kunskap om undervisning med skönlitteratur har gett elever i den ena klassen andra förutsÀttningar att skriva en essÀ Àn i den andra klassen. EssÀuppgiftens uppgift var att fungera som avslutning pÄ arbetsomrÄdet ?Egypten för 5000 Är? sedan för eleverna. Jag har valt att genom en enkÀt undersöka skillnaderna i elevernas upplevelse av arbete med skönlitteratur i historieundervisningen. NÀr det gÀller enkÀten och essÀuppgiften i de bÄda klasserna skilde sig resultatet av dessa inte nÀmnvÀrt frÄn varandra vilket jag hade förvÀntat mig.

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Mitt undersökande masterarbete handlar om Riktat drömarbete. En metod att via skÄdespelarens intuition och drömmar berika gestaltningsarbetet och förankra det i kroppen. Syftet Àr att stÀrka tilliten till den egna förestÀllningsförmÄgan och intuitionen. Mitt sÀtt att arbeta med metoden tar avstamp ur psykoanalytikern Robert Bosnaks och regissören Janet Sonenbergs arbete med skÄdespelare. BÄda verksamma i USA.Jag har undersökt metoden bland annat genom att pröva den pÄ fyra sceniska arbeten.

Bakgrund: I Sverige finns det ungefÀr 8000-10 000 döva personer som har teckensprÄk som modersmÄl. I enlighet med HÀlso- och sjukvÄrdslagen har patienten rÀtt att fÄ individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstÄnd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gÀller kommunikationen med vÄrdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vÄrdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

FörÀndring sker! Med en snabbt vÀxande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva Àndra vÄr syn pÄ marknadsföring. Eller?Med detta arbete Àr syftet att undersöka hur marknadsföring gÄr till idag och vilka marknadsföringskanaler som anvÀnds. I arbetet lÀggs fokus pÄ att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-Àmnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, sÄ som sociala medier och varumÀrkets roll i sammanhanget.

Syftet med undersökningen Àr att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det Àr journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. UtgÄr man frÄn journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna fÄ plats i medierna, eftersom det Àr viktigt för vÀljarnas Äsiktsbildning att fÄ information om partiernas politiska sakfrÄgor.En kvantitativ innehÄllsanalys ska ge svar pÄ om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det Àr som har skrivits och om det föreligger nÄgon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till Àr gestaltningsteorin och tidigare forskning av frÀmst Asp och StrömbÀck. Materialet bestÄr av Sydsvenska Dagbladet, SkÄnska Dagbladet och VÀsterbottens-Kuriren frÄn 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-Äringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar deras lust och motivation till skriftsprÄket. Med fokus pÄ frÄgestÀllningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftsprÄket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftsprÄket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftsprÄket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data Àr kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen pÄ tre skolor i bÄde förskoleklass och i Är 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.