Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor pÄverkan pÄ vardagslivet. Denna hÀndelse leder till olika sÀtt för personer att hantera och förstÄ det intrÀffade utifrÄn bÄde personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen Älder. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats har anvÀnts för att analysera litteratur i form av en sjÀlvbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att kÀnna förnekelse och stÀllas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förÀndrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstÄr, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svÄr situation, att beskriva motstridiga kÀnslor gentemot nÀra och kÀra och att uppleva tiden pÄ nya sÀtt.

SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNING EN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER HIEFA ISKANDARANI KHADIJE AL-RIFAI Iskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande pĂ„ en barnakutmottagning. En pilotstudie om förĂ€ldrars upplevelser. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad 2011. En sjuksköterska verksam pĂ„ en barnakutmottagning trĂ€ffar vanligen en hel del förĂ€ldrar och barn.

Problem: Kommunikation med patienter Àr en viktig del i hÀlso- och sjukvÄrdsarbete. DÀrför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Litteraturstudie dÀr 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rÀdsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

TrafiksÀkerheten Àr alltid aktuell och just nu satsas det mycket pÄ nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. VÄrt arbete syftar till att ta reda pÄ om de nya ordningsbotsbeloppen fÄtt den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmÀnheten reagerat pÄ de nya beloppen och i sÄ fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att fÄ fram dessa fakta sÄ genomförde vi snabb-intervjuer med allmÀnheten i UmeÄ.

Denna undersökning handlar om fem lÀrares inledande undervisning i lÀsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka metodval som lÀrarna gjort och hur de gÄtt tillvÀga i sin lÀs- och skrivundervisning i Ärskurs ett. LÀrare kan antingen vÀlja att anvÀnda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan ocksÄ anvÀnda en kombination av de tvÄ, en sÄ kallad interaktiv metod. Avsikten har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur lÀrarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska.

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.

Skolverket har kommit med en ny lÀroplan Lgr 11, med förhoppning om att Àndra utvecklingen i de svenska skolorna, angÄende elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik bÄde nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lÀrarnas erfarenheter (deras empirier) genom Ären. Genom deras synpunkter och de gÀllande lÀroplanerna under Ären, har min tanke varit att fÄnga upp deras Äsikter om utveckling i matematik och varför det har gÄtt Ät detta hÄll. Besitter lÀrarna med kunskaper som Àr intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkÀt, samt med möjlighet för lÀrarna att skriva egna kommentarer.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r skrivet pĂ„ C-nivĂ„, inom Ă€mnet skogshushĂ„llning pĂ„ institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen Ă€r 10 poĂ€ng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor pĂ„ Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det hĂ€r arbetet Ă€r att skogarna pĂ„ Omberg sedan lĂ„g tid tillbaka har varit föremĂ„l för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dĂ„varande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna dĂ€r.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om vÀrdegrunden. Anledningen till detta Àr den brist pÄ respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant frÄn nÀr jag vÀxte upp. Jag Àr uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en sjÀlvklarhet och Àr det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

MÄnga stÀder vill utveckla vattenkontakt, tillgÀngliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att Àven skriva mitt examensarbete om detta Àmne. MÄlet med uppsatsen Àr tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag anvÀnt mig av för att fÀrdigstÀlla arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. FrÄgan om stadens relation till vattnet Àr ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angrÀnsande stadsrummens vÀrde som rekreationsomrÄden och sociala arenor ökat markant, men Àven för de utmaningar vi stÄr inför med klimatförÀndringar och en höjd havsnivÄ. Att genom planeringsdokument hitta vÀlgrundade och framsynta förhÄllningssÀtt Àr en viktig pusselbit..

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.