Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av nÄgra barns och pedagogers tankar om arbetet med sprÄk och skriftsprÄket. Vi ville Àven höra pedagogernas Äsikter om en sprÄkutvecklande miljö och sjÀlva fÄ en bild av denna vid vÄra observationstillfÀllen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolÄr 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte anvÀnds nÄgon sÀrskild metod i sprÄk- och skriftsprÄksinlÀrningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

Vilka faktorer spelar in nÀr man ska förstÄ gymnasieelevers studieresultat i spanska steg 2? Denna inledande frÄga Àr syftet jag har med att skriva detta arbete, vilket leder mig till att reflektera över min undervisningsmetod samt elevernas motivation gÀllande deras sprÄkinlÀrning. Faktorerna som kan pÄverka elevernas resultat kan vara av olika natur: svÄrbegriplig grammatik som skulle vara felaktigt lagd i undervisningen, lÀromedlen, den pedagogiska metoden, eller, som jag redan nÀmnt ovan, elevernas inlÀrningsmotivation. Med denna frÄga i minnet, har jag skrivit mitt examensarbete och jag har valt att enbart beröra mina egna elever som studerar pÄ denna sprÄknivÄ. Den grundlÀggande fakta i det föreliggande undersökningsomrÄdet kommer jag att ta frÄn litteratur som behandlar forskningen kring sprÄkinlÀrningen.

SamhÀllet gÄr i dag mot en framtid vilken krÀver en lÀs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som gÄr ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra Àmnen försvÄrats dÄ eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmÀrksammats och hanterats pÄ olika sÀtt genom Ären. För att se hur skolorna hjÀlper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels lÀsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i tvÄ olika skolor.

Under sina tre Är pÄ programmet Textil produktutveckling och Entreprenörskap har tvÄ studenter funderat över hur textilföretag arbetar med textil produktutveckling. För att reda ut problemet bestÀmde de sig för att skriva en uppsats om Àmnet och valde att rikta sig till vÀlkÀnda företag runt om i BorÄs med omnejd. Företagen ombads av författarna att dela med sig om hur företaget arbetar med textil produktutveckling. Genom 12 kvalitativa intervjuer som utfördes pÄ företagen stÀlldes frÄgor om hur deras dagliga arbetsuppgifter kan se ut, vilken roll personen som arbetar med företagets produktutveckling kan ha samt vad denne har för tidigare utbildning eller kompetens. Resultatet frÄn intervjuerna har jÀmförts med tvÄ teorier om produktutveckling, en som berör generell produktutveckling och en som behandlar textil produktutveckling.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Studiens syfte Àr att visa hur elever i Är 8 och 9 vill att textinnehÄllet i de skrivna underlagen som ligger till grund för utvecklingssamtalen, skall se ut. HuvudfrÄga som behandlas Àr: Vad anser elever i Är 8 och 9 att lÀrarna bör skriva i omdömen till utvecklingssamtal för att stödja deras kunskapsmÀssiga och sociala utveckling? Studien Àr genomförd i tvÄ grundskolor med en enkÀt bestÄende av sju öppna frÄgor som besvaras av 133 elever i Är 8 och 9. Resultaten har tolkats och analyserats utifrÄn begreppen talgenre och stödstruktur. Resultaten visar en efterfrÄgan pÄ en talgenre som bestÄr av positiva omdömen med en hög grad av emotionellt stöd.

Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlÀtta för lÀraren att arbeta utifrÄn de direktiv som finns i kursplanen för slöjd. Undersökningen har genomförts i enkÀtform dÀr textillÀrare som arbetar med portfoliometodiken har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att nÀr man arbetar med portfolio i textilslöjden sÄ sparas alla elevens arbeten. Den fÀrdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvÀrdering och i de flesta fall Àven med lÀrarens kommentar. DÀremot Àr det ingen som sparar nÄgon bild pÄ produkten under arbetets gÄng. Trots att fokus har flyttats frÄn produkt till process i Lpo 94. NÀstan samtliga lÀrare tycker sig se att portfolion hjÀlper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjÀlper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det Àr lÀttare att motivera eleven att skriva en utvÀrdering.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda pÄ om eleverna medverkar i planeringen i Àmnet Idrott och HÀlsa och vad de kan pÄverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i Äk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning dÀr de först deltog i en gruppdiskussion. FrÄn dessa sex elever gjordes ett urval dÀr tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda pÄ hur vÀl eleverna kÀnde sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom Àmnet Idrott och HÀlsa . Vid intervjutillfÀllet anvÀndes papper och penna.ResultatEleverna ansÄg att lÀraren bestÀmmer det mesta i innehÄllet i Àmnet Idrott och HÀlsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med lÀraren var olika lekar och bollsporter.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om elevernas talsprÄk pÄverkar det tidigaskrivandet. VÄra insamlingsmetoder Àr dels en enkÀtundersökning, dels en elicitering. VidenkÀtundersökningen deltog flera lÀrare. LÀrarna kommer frÄn tvÄ olika orter, VÀsterÄs ochStockholm, vilket Àven eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen gÄr iÄrskurs 1 och 2.

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.