Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i lÀs- och skrivsvÄrigheter och lyfta fram det som de upplevt genom Ären i skolan, hur deras motivation och sjÀlvbild pÄverkats och hur de hanterat sina svÄrigheter. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att lÀs- och skrivsvÄrigheterna pÄverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att lÀs- och skrivsvÄrigheterna pÄverkat deras sjÀlvkÀnsla?? Hur har eleverna hanterat svÄrigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fÄtt hjÀlp i sina svÄrigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan dÄ, nu och sedan för att fÄ en djupare förstÄelse. I studien anvÀndes halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer som Kvale (2009) menar Àr ett sÀtt att förstÄ teman i den intervjuades vÀrld ur dennes eget perspektiv.

Tidigare undersökningar av motivationen att utöva friluftsliv har identifierat motiv som social samvaro, fysisk aktivitet, naturupplevelser och avkoppling, dock har omrÄdet mest berörts i samband med planering och förvaltning av naturomrÄden. Den hÀr studien har undersökt motiv bakom mÀnniskans friluftslivsutövande i syfte att förstÄ dessa drivkrafter i relation till mÀnskliga behov. Studien bestod av 31 deltagare frÄn olika delar av Sverige, i Äldrarna 22-75 med varierande sysselsÀttning, friluftslivs-utbildning, civilstatus och nationalitet, varav 16 kvinnor. Data samlades in genom att deltagarna fick skriva berÀttelser om sin motivation. Det insamlade materialet meningskoncentrerades och analysen resulterade i att tre abstrakta motiv kunde urskiljas: (1) att komma bort frÄn nÄgot, samt (2) att fÄ inre och (3) yttre stimulans.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i VÀstra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det Àr som lockar unga. Vi valde Àmnet pÄ grund av att vi bÄda kommer frÄn delar av VÀstra Götaland som har problem med dessa frÀmlingsfientliga organisationer och vi Àr intresserade att ta reda pÄ varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vÄrt? omrÄde. Syftet med arbetet Àr att utröna vad det Àr som lockar nya personer till dessa organisationer som sÄ mÄnga vÀnder ryggen och som Àr illa omtyckt av den stora allmÀnheten. Vi har Àven tagit reda pÄ hur dessa organisationer gÄr till vÀga för att locka unga nya medlemmar till dem.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i Ärskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter Àr skrivna efter samma pÄ förhand faststÀllda uppgift. MetodmÀssigt har texterna granskats genom en nÀrlÀsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frÄgestÀllningar:- Vilka Àr de texttypsmÀssiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berÀttandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbÀttring vad det gÀller skapandet av disposition.

Studien syftar till att undersöka lÀrares kunskapssyn samt hur detta kan pÄverka valet av arbetssÀtt vid barns tidiga lÀs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ en djupgÄende förstÄelse kring lÀrares kunskapssyn och arbetssÀtt. Resultatet visar pÄ att bÄde traditionella lÀs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, dÀr Tragetons modell - att skriva sig till lÀsning Àr mest förekommande. Det pÄfallande resultatet i studien visar Àven att lÀrarna efterstrÀvar kontinuerlig utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet, nÄgot som de tillÀgnat sig genom att ta del varandras lÀrarkompetenser och perspektiv pÄ lÀrandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lÀrarnas egen kompetensbildning vara en förutsÀttning för att kunna uppdatera bÄde kunskap kring omrÄdet samt synen pÄ lÀrandet nÀr skolan mÄnga gÄnger vÀljer att spara pÄ kompetensutveckling trots att samhÀllet och skolan stÀndigt förÀndras..

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som hÀnde med strukturen i elevernas berÀttelser efter att de hade fÄtt bygga berÀttelser med dramaturgin som verktyg. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs fem med 14 elever, varav 7 var flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev tvÄ berÀttelser var. Undersökningen började med att varje elev skrev en berÀttelse. Lektionerna som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande.

Det hÀr examensarbetet handlar om en trend frÄn England som innebÀr att gravplatser överdekoreras med smÄsaker. Trenden finns Àven finns i Sverige och studien ska ge en uppfattning om hur trenden pÄverkar begravningsplatser i Sverige.Arbetet Àr indelat i en litteratur- och intervjustudie. I intervjustudien har personer med chefspositioner pÄ begravningsplatser dÀr överdekorering förekommer intervjuats. Med en intervjuguide som belyser tre omrÄden har frÄgestÀllningarna besvarats.OmrÄden:- Hantering av de överdekorerade gravarna- Estetik och klagomÄl- Förberedelser om trenden expanderarInformationen frÄn intervjuerna har genererat resultatet vilket redovisar hur dessa överdekorerade gravar sköts i nulÀget.Förhoppningen med detta arbete Àr att mÀnniskor fÄr upp ögonen för denna trend och fÄr en inblick i vilka konsekvenser den för med sig. Dessutom att de som ska, eller redan arbetar inom kyrkogÄrdsbranschen börjar tÀnka framÄt och planerar för den eventuella expansionen av överdekorerade gravar.

Idén till detta arbete uppstod som en följd av att vi pÄ den fartygsförlagda praktiken upptÀckt att kunskapen om katodiskt korrosionsskydd Àr mycket bristfÀllig hos mÄnga ombordanstÀllda. Vi har Àven gjort en mindre undersökning bland yrkesverksamma maskinister för att se hur kunskapsnivÄn inom detta omrÄde ligger ombord. Undersökningen visar att vÄr hypotes om kunskapsnivÄn stÀmde till stor del. Ytterliggare ett skÀl till att vi studerat det hÀr omrÄdet Àr att vi sjÀlva har velat fördjupa oss i Àmnet, dÄ vÄra egna erfarenheter endast varit att skriva av siffror frÄn en display. VÄr huvudfrÄgestÀllning har varit, Hur fungerar katodiskt korrosionsskydd ombord pÄ fartyg? För att fÄ svar pÄ denna frÄgestÀllning har vi bedrivit litteraturstudier inom Àmnet.

Cirka 50 000 mÀnniskor har och kommer att bli utförsÀkrade Är 2010 frÄn FörsÀkringskassan i och med en reformÀndring i sjukskrivningslagen som trÀdde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen Àr att effektivisera en ÄtergÄng till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformÀndringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmÀrksamheten av de olika utförsÀkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process pÄverkar individen.  Syftet med studien Àr att undersöka hur de som har varit sjukskrivna pÄverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet Àr att kunna förstÄ hur individerna upplever rollförÀndringen att gÄ frÄn att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gÄ frÄn sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen Àr att respondenterna kÀnde en viss rollförvirring. Att trÀda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krÀvs för att bli frisk, men respondenterna kÀnde att nÀr de vÀl gjorde detta, blev de misstÀnkliggjorda.

Med syfte att analysera tvÄ metoder för lÀs- och skrivinlÀrning samt att jÀmföra dessa med den nu rÄdande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. FrÄgestÀllningarna vi stÀllt för att besvara vÄrt syfte berör metodernas arbetsupplÀgg, vilka teorier om lÀrande som Äterfinns i metoderna samt innehÄllet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de tvÄ metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehÄllsanalys och dÀrefter en analys av lÀrande utifrÄn olika lÀrandeperspektiv, vilka var vÄra analysverktyg. Slutligen jÀmfördes metoderna med kursplanen för att sÀkerstÀlla att metodernas innehÄll motsvarade det som stÄr uppstÀllt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhÄller sig till kursplanen samt vilka teorier om lÀrande som Äterfinns i metoderna.

I mitt konstnÀrskap förhÄller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit sÀrskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara nÀrmare hur jag ser pÄ dem och visa pÄ hur de samverkar.Jag utgÄr frÄn mitt konstnÀrskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pÄgÄende examensarbete. I kapitlet om mina verk framgÄr det att tematiken jag nÀmnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sÄnt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjÀrn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berÀttelse jag söker och lÄta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina förestÀllningar och att lÄta dem möta det jag fascineras av.

As part of the project Self esteem and Life circumstances among teenagers (started by Johnsson, Lundh & WĂ„ngby at Lund University in 2006) results from pilot studies of expressive writing (intervention initially created by Pennebaker and Beall, 1986) among adolescents in six secondary school classes in Sweden were investigated. The study describes changes from pre-test to follow-up on adapted versions of Emotion Regulation Questionnaire and Emotional Tone Index. Different strategies for emotion regulation are focused: voluntary and involuntary engagement and voluntary disengagement (Connor-Smith, Compas, Wadsworth, Harding Thomsen & Saltzman, 2000). The study is explorative. Results show a tendency towards more frequent diary use at follow-up for participants in expressive writing.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Att bara slÀnga ihop ett anvÀndargrÀnssnitt Àr inte sÀrskilt svÄrt. Det svÄra ligger i att göra det pÄ ett sÄdant sÀtt att anvÀndaren kÀnner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta pÄ teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nÄ ut till mÄlgruppen, kan man fÄ fram ett grÀnssnitt som uppfyller nÄgra kvalitativa komponenter som utgör anvÀndbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovÀrdiga och sprÄkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.