Sök:

Sökresultat:

659 Uppsatser om AFS 1997:11 - Sida 21 av 44

CI-metoden och dess effekter på barn och ungdomar med CP-hemiplegi : - en systematisk litteraturstudie

CI-metoden är en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion på den intakta armen och handen främjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbättra användningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien är att beskriva CI-metoden och dess effekter på funktions- och aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att få svar på studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden på barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras på sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier från åren 2001-2006 och en studie från 1997. Artiklara är sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbättringar i både funktions- och aktivitetsförmåga. Många av de förbättringar som gjorts under behandlingen kvarstod även vid uppföljningen, fyra veckor till sex månader senare.

Användarundervisning och uppsatsarbete: Några ekonomistudenters uppfattningar av undervisningens betydelse för informationssökning och -användning

The purpose of this Master?s thesis is to investigate a few economy students? perceptions of user education connected to essay work, focusing on aspects of information literacy of importance to the studies and the role of the user education in this context. The study was conducted with a qualitative approach. Five economy students were interviewed regarding their experiences of working with information, their perceptions of user education and its impact on their essay work. The interviews were transcribed and analysed with Bruce?s (1997) relational model of information literacy.

Innehållet på förstasidan : En analys av Aftonbladets och Expressens förstasidor under en 30-årsperiod

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan.

Demokratisk skola? En studie av elevers syn på ansvar och inflytande i det dagliga skolarbetet

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser.

Lärande : En studie om ledarskapets påverkan på lärandet

In this essay I have studied how the kid?s school start are described in picture books. The studied questions are: How the school is described in these selected picture books; what feeling does the main character have into the school start; how the teachers are described in this selected picture books and how are the power relationship described in these selected picture books?The method I have chosen for this essay is a discourse analysis of seven selected picture books with the meaning of starting school. All books studied are written during the 1990 and forward.

Reverse Engineering : En jämförelse mellan företag och forskare

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

Vad hände sen? : Medieelevers syn på arbete efter gymnasiet

I have in my thesis performed a survey that builds on interviews of five former students at Mediepedagogiskt Center (Mpc) that is located at Sundsta-Älvkullegymnasiet in Karlstad which is incorporated into Karlstads-Hammarö comprehensive upper secondary school. The sample group of students all has various withdrawal years between 1997 - 2004. The aim of the survey is to evaluate any direct qualities that these students have had that helped them to get a occupation within the media industry after the completion of their education at Mpc. This survey also tries to evaluate whether the orientation of their particular style of education is a factor for achieving employment. Before 1998 the course was divided into three A and B-level courses within the directions, photography, graphic design, text communication, sound production and film/television. After 1998 these are now divided into one A, B and C level courses, and one another level courses on A and B-level. The result shows that something more than? just? a good schooling with high grades is needed to succeed into getting a occupation within the media sector.

Det situationsanpassade ledarskapets inverkan på arbetstillfredsställelsen inom äldreomsorgen

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun.

Arbetslöshetsförsäkringen och individen : en studie om krav, skyldigheter och hänsyn ur perspektivet geografisk rörlighet

This paper describes the rules of the Swedish unemployment insurance as regards the demands on the individual, the obligation posed on the individual based on these demands and the considerations taken by the law regarding the specific situation and personal circumstances of the individual. Special attention is paid to the demand to be available to the labour market and what is considered suitable employment from the viewpoint of geographical mobility. This paper treats ?Arbetslinjen? (Everyone able to work, thereby contributing to his/her own and others' support, shall have the opportunity to do so.), and the amendments of ALF, the law (1997:238) about unemployment insurance, that became active between 1/1 2007 and 1/1 2008, since many alterations were introduced in this period.The result illustrates the demands posed on the individual for him/her to be entitled to unemployment benefit, and the far-reaching demands posed on the unemployed for him/her to be considered available to the labour market from the viewpoint of geographical mobility. The result also shows some of the specific situations and personal circumstances of the individual taken into consideration, but since the amendments are as recent as 1.5 years, the list can not be considered complete, as practice is limited in this field.This paper also treats the Official Employment Agency's monitoring function of the unemployed's willingness to work, and the effect of the regulations not being followed as strictly as per the letter of the law by the Employment Agency officers, leading to insecurity regarding the rights of the individual..

Vilka får komma till tals? : Vilka källor användes i rapporteringen om bostadsmarknaden i fyra svenska tidningar 1982, 1997 och 2012?

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.

Tala med kroppen : en studie om förskolebarns delade uppevelser

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Kommunikation och socialt samspel med barn med autism

AbstractTiteln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Friluftsliv i grundskolan : En kvalitativ analys av lärares uppfattningar om friluftsliv inom ämnet idrott & hälsa samt en granskning av friluftslivets roll i grundskolans läroplaner

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

Genetisk variation i brunststyrka hos svenska mjölkkor :

When cows in Sweden are inseminated the heat strength is reported to the Swedish milk-recording scheme and AI scheme. Cows that show strong signs of estrus are desirable and the trait is included in the Swedish breeding goal. A strong heat makes it easier to inseminate at the right time and to avoid long and expensive days open. Since ten years the heat strength is scored from one to five by the farmer and reported to the milk-recording scheme and AI scheme. Earlier the score was from one to three and the decision was made by the AI technician.

Efter institutionen : en uppföljning av institutionsplacerade ungdomar

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

<- Föregående sida 21 Nästa sida ->