Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.

To live in a relationship demands hard work with good communications, mutual respect, compromises, empathy and an understanding of your partners feelings and needs. For a person with ADHD all of this can cause difficulties and create a strained relationship, but it can also mean a relationship with thrills, adventure, spontaneity and passion. This study is built on a qualitative method using triangulation, where the studies empirical materials consist of 4 interviews along with observations online. The empirical material is applied on the theories: love, conflict and coping. The purpose of this paper is to increase the understanding of how it is to live in a relationship with a partner who has been diagnosed with ADHD. The questions at issue are: How does everyday life work with a partner who has ADHD? What different aspects (positive and negative) are there to live in a relationship with a partner that has ADHD? How is the possible if any help and support perceived in their relationship and everyday life? The results showed that a relationship with a partner that has ADHD looks like any other relationship, but that it can differ due to the possible difficulties that are at hand.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och ADHD. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen ADHD?24 personer, som har fått diagnos ADHD, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos ADHD.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material.

Diagnosis of ADHD, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it.The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with ADHD, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom.This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about ADHD, from three different perspectives.The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of ADHD occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure ADHD symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

The purpose of this studie was to use qualitative methods to find out how teachers perceive what a good classroom environment means for students with ADHD. Know the teachers what to do with the physical environment for students with ADHD? My research questions I wanted to answer was how support or hinder classroom environment children who have ADHD? What can educators how classroom environment to be adapted for students with ADHD? I have presented three different themes based on my interviews, Structure / classroom environment, placement and traditional teachings. Has compiled my answers from informants and analyzed the responses by prior research and theory. The results show that teachers have good insight into what is good for students with ADHD, but what is it that goes wrong?.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

ADHD is the fastest growing diagnosis of the last decade and there is an ongoing debate about how ADHD should be understood with a psychosocial perspective opposed to a medical perspective. The purpose of this study was to investigate how a Swedish daily and evening newspaper (Aftonbladet and Dagens Nyheter) portrays ADHD. Further, the study asked whether medical or social explanation is used in the discourse that appears in newspaper articles, how ADHD is described as well as which people are quoted in the articles. In this study we used Norman Fairclough´s critical discourse analysis with the 26 sampled articles which we believe highlight different perspectives on ADHD diagnosis.Our study shows that there are representatives cited in the articles from school, the judiciary and the medical field. However representatives from social work are conspicuous by their absence.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. Både diagnosen och medicinen påverkar barnen på flera olika sätt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domäner (WHOQOL) hos barn som är medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

ADHD är en diagnos som länge givits till barn. Därför rör forskning om ADHD mestadels barn och unga. Viss klinisk forskning finns om föräldrar med ADHD, denna har fokuserat på deras barns framtida utveckling. Kunskap om hur det kan upplevas att vara förälder och ha en ADHD-diagnos saknas.Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt olika sätt som föräldrar med ADHD kan förhålla sig till föreställningar kring föräldraskap och ADHD.  Den har även haft som syfte att ge förståelse för några olika sätt som personer som är föräldrar och har en ADHD-diagnos kan se på sig själva och sitt föräldraskap. Studien bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med föräldrar som har, eller utreds för, en ADHD-diagnos.I studiens teoretiska referensram ses både funktionsförmåga och föräldraskap som något som påverkas av sociala normer och maktordningar.

Diagnosis of ADHD, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it.The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with ADHD, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom.This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about ADHD, from three different perspectives.The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of ADHD occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure ADHD symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education.

Abstract: The purpose of the study was to analyze the experience of being a woman diagnosed with ADHD as an adult. Another aim was to analyze how the women think itwould have influenced them, if they had been diagnosed during childhood.In the study, with a qualitatively approach, three women diagnosed with ADHD were interviewed. The data was analyzed with qualitative content analysis.The result shows that the women perceived affirmation when they received their diagnosis but they also pointed out that they had wished to receive the diagnose during childhood to avoid unnecessary suffering.The conclusion of the study was that it is essential to, as early as possible, follow up deviances in children and adolescents. Therefore, there is a need for more knowledge of how symptoms of ADHD in girls present itself.It is reasonable to believe that if healthcare and school have increased knowledge of symptoms of ADHD in girls, then these girls would be diagnosed at an earlier time.Keywords:ADHD,women,girls,treatment,self?esteem.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.