Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.This research paper addresses the issues surrounding the student?s day-to-day life with a focus on the classroom.

AbstractThe purpose of this paper is to find out how the after-school teachers can work with children diagnosed with ADHD on the after-school center, study the given conditions as well as the links between the two earlier mentioned. Four interviews, with four different after-school teachers, from four after-school centers in one municipality was made. The interviews consisted of seven questions, six of the questions gave the respondents the opportunity to own interpretation of the question and thereby answer the question after what they considered as correct.The result shows that work with ADHD diagnosed children can differ widely based on the conditions the after-school teachers have. Examples of conditions are knowledge and education on the subject, the after-school center environment, the number of teachers in the business and more. Based on the four interviewed response, and the information that previous research shows about the subject, the work with ADHD diagnosed children at the four different after-schools is not good enough.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare år skolår 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju där åtta verksamma grundskollärare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. Lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden påverkar såväl eleven själv som läraren i klassen men även övriga kamrater.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger på intervjuer med 12 verksamma lärare från 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus på är hur läraren arbetar för att underlätta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lärarna framhävde att barn/ ungdomar är olika och att man måste arbeta utifrån den enskilde individen. Vidare menar flera av lärarna att det är viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lärarna att man till exempel kan hjälpa eleven att hitta rutin så att vardagen i skolan fungerar.

This study examined parenting in relation to ADHD. The key point of the study was to let parents who experience an ADHD diagnosis share their view on parenting. The research required a comprehensive literature search, partly to examine earlier research in the particular field but also to gather information on parenting. One focus group interview and three semi structured interviews were used to gather relevant information. Informants were recruited from a project for individuals with neuropsychiatric disabilities.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder är den vanligaste diagnosen hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar till barn med ADHD lever med dagliga utmaningar, de behöver stöd och information. En förutsättning för detta är att vårdpersonalen har kunskaper om ADHD. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar till barn och ungdomar med ADHD upplevde mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och nio artiklar granskades, analyserades och inkluderades i studien.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller narkotikamissbruk, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, själva upplever att livet har utformat sig efter att de har fått diagnosen. Frågeställningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lättare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmåga att hantera och begripliggöra situationer som uppstår i vardagen och känna en meningsfullhet i det som händer?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fått diagnosen ADHD? Metod: Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fått diagnosen ADHD. Samtliga informanter är män.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att de har fått en ADHD-diagnos. För några har diagnosen varit en förutsättning för att kunna lämna missbruket och för samtliga är diagnosen ett stöd för att kunna hålla sig drogfria.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

: I undersökningen har vi kommit fram till att alla kvinnor vi intervjuade har haft svårigheter på grund av sin ADHD. De flesta har periodvis haft någon form av psykisk ohälsa. Det framkom också att de haft svårigheter med vissa ämnen i skolan. Många nämnde att de skulle ha behövt en stödperson eller gått i en mindre grupp. Ingen upplevde att de hade fått någon hjälp i grundskolan.