Sammanfattning:Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk.Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd.Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom.Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier.Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att acceptera och hantera sjukdomen.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att acceptera och hantera sjukdomen.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter.

Multipel Skleros (MS) är en sjukdom vars förlopp är oförutsägbart. Den exakta sjukdomsorsaken är fortfarande okänd. MS relaterade symptom resulterar i en försämring i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet (ADL).Syftet med vår studie var att undersöka upplevelsen av I-ADL aktiviteter i den fysiska miljön hos personer med Multipel Skleros. Respondentgruppen som matchade våra inklusionskriterier bestod utav sju personer med diagnosen MS. Den valda metoden utgick ifrån en egen komponerad, semistrukturerad intervjuguide i huvudsak baserat på ?Användbarheten I Min Bostad- AIMB? och kompletterades med frågor berörande I-ADL för områden utanför AIMB.Av resultatet framgick att respondenterna upplevde stort aktivitetsbortfall i sina I-ADL aktivitetsutföranden i den fysiska miljön.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livet både för den drabbade och dess närstående. Prognosen är allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vårdas i hemmet, vilket ställer krav på egenvård och närståendes delaktighet. Närstående är ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva nära en person med hjärtsvikt.

Syftet med denna studie är att undersöka prevalensen av obstruktiva problem från de övre luftvägarna hos svenska travhästar vid maximal ansträngning. Undersökningen genomförs med hjälp av en ny typ av utrustning där man kan endoskopera hästar under maximalt arbete på en travbana.Tidigare har undersökning med endoskopi på rullmatta varit enda sättet att undersöka hästar under ansträngning, men tack vare ny teknik är det nu möjligt att göra det vid maximalt arbete, under för hästen normala tävlingsförhållanden. I studien ingår 110 varmblodiga travhästar som sökt för missljud från de övre luftvägarna, nedsatt prestation eller båda delarna. Hästarna undersöktes med endoskopi, både i vila och under maximalt arbete. Resultaten i vila och vid arbete har sedan jämförts.Diagnostiska bilder har erhållits från samtliga hästar och därmed kan prevalensen beräknas i den undersökta populationen.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag 15-20 kvinnor av bröstcancer. För de kvinnor som drabbas är det vanligt med starka känslor såsom ångest, rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Data har samlats in från fem självbiografier skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Dataanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studien visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer går igenom en mycket känsloladdad tid. Rädsla, tomhet och ångest är vanligt förekommande känslor.

Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.