In this paper we have chosen to focus on social workers and their experiences of interacting with clients with neuropsychiatric disabilities, in example persons with ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Asperger syndrome, autism and/or Tourette syndrome. The main purpose was to look into three areas: What knowledge do social workers mean that they need about neuropsychiatric disabilities and how can their needs of knowledge can be met? How do they experience the meeting with a person with neuropsychiatric disabilities? How does the cooperation function between authorities regarding persons with neuropsychiatric disabilities?Definition of the concept of disability and function from a historical perspective points out that the approach has changed over time. Previous research studies of the interaction in meeting between the client and the social worker shows that the social worker carries two faces, so called aspects. The first aspect is about help and care and the second aspect is about administrative functions.

What compelled me to write this essay was the ongoing debate about DAMP/ADHD between mainly Eva Kärfve and Christopher Gillberg. The purpose of the essay was to ascertain whether there was a similar debate about Asperger Syndrome. My focus was on the causes of the syndrome, how Asperger Syndrome relates to high-functioning autism, how the causes of the syndrome are portrayed by the practitioners to those who have been diagnosed with it and their next of kin, how they view the prognosis of individuals with Asperger Syndrome and their thoughts about the method of diagnosis. To gather the material I have used semi-structured interview guides and qualitative interviews. Five interviews were carried out with six practitioners.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Sedan 1997 har antalet långtidssjukskrivna pga psykisk ohälsa ökat och det är framför allt de stressrelaterade psykiska diagnoserna som ökat. Vid stressrelaterade tillstånd bör, som första åtgärd, utlösande stressfaktorer identifieras och ett åtgärdsprogram initieras. För detta är en tidig diagnos med identifikation av tidiga symtom önskvärd.Syftet med detta projekt är att fördjupa kunskapen om den tidigaste symtomfasen, de tidiga symtomens kronologi och utlösande förhållanden/händelser. Dessutom studeras tidsperspektivet mellan symtomdebut och vårdkontakt, dels till den första vårdkontakten och dels till den vårdkontakt där diagnosen utmattningssyndrom fastställs. Avslutningsvis görs en metodjämförelse.Den undersökta gruppen består av 10 patienter som söker Apladalens Företagshälsovård under 2004/2005 och som uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Fibromyalgi innebär smärta i muskelfibrer och är en komplex sjukdom med många och skiftande symtom. Sjukdomen är som mest utbredd bland kvinnor i arbetsför ålder och kan påverka arbetsförmågan. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva vilka arbetsuppgifter personer med fibromyalgi upplever som svåra att utföra. Vi ville även undersöka vilka anpassningar som är av betydelse för att en person med fibromyalgi ska kunna stanna i eller återgå till arbete. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som hade diagnosen fibromyalgi.