Bakgrund: Syftet är att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lärare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgår ifrån tre frågeställningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgång, vilka relationer de haft till lärare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgår utifrån en hermeneutisk ansats.

Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

To live in a relationship demands hard work with good communications, mutual respect, compromises, empathy and an understanding of your partners feelings and needs. For a person with ADHD all of this can cause difficulties and create a strained relationship, but it can also mean a relationship with thrills, adventure, spontaneity and passion. This study is built on a qualitative method using triangulation, where the studies empirical materials consist of 4 interviews along with observations online. The empirical material is applied on the theories: love, conflict and coping. The purpose of this paper is to increase the understanding of how it is to live in a relationship with a partner who has been diagnosed with ADHD. The questions at issue are: How does everyday life work with a partner who has ADHD? What different aspects (positive and negative) are there to live in a relationship with a partner that has ADHD? How is the possible if any help and support perceived in their relationship and everyday life? The results showed that a relationship with a partner that has ADHD looks like any other relationship, but that it can differ due to the possible difficulties that are at hand.

Diagnosis of adhd, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it.The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with adhd, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom.This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about adhd, from three different perspectives.The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of adhd occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure adhd symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd?24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det är en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestämd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillämpades på resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svårigheter i sin barndom och skola på grund av sin ADHD och deras självkänsla har påverkats negativt. De välkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till några av deras problem samt en bättre självkänsla och förståelse av sig själva.

Diagnoser är ett sätt för samhället att beskriva och gränssätta vad som är normalt och socialt accepterat. Diagnos är även en social konstruktion som oftast utifrån ett samhällsperspektiv har en negativ inverkan. Människor sätter etiketter på de med diagnosen och oftast är det i negativ bemärkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som diagnosen förklarar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur vuxna med diagnos upplever för- och nackdelar med sin diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a phenomena that is much talked about in both schools and in communities. Today, there is a conflict surrounding the diagnosis ADHD. A part of the conflict takes part between the sociologist Eva Kärfve and Christopher Gillberg, professor in child- and teenage psychology. The roots of this conflict surrounds the much debated line of what is seen as normal and ?too? different, basically how many children that actually should have the diagnosis.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. Både diagnosen och medicinen påverkar barnen på flera olika sätt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domäner (WHOQOL) hos barn som är medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen.The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain.