Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

?.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kanleda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiskasjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersökaunga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Dennastudie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om deunga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryteradesfyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanternarandomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland.

Den psykiska hälsan har stor betydelse för vårt välmående och ur folkhälsoperspektiv är det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som är ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svårigheter att reglera sitt beteende, är inget okänt fenomen och det är många som lever med det. Tidiga stödinsatser hjälper dessa individer till ett väl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien är att få en uppfattning om hur det är att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behålla hälsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is becoming a more common diagnosis of younger children. In recent years the perception that some ingredients in our food may have a negative effect regarding the symptoms in children with ADHD has grown stronger. Children with ADHD often suffer from irritated bowel syndromes which affect their ability to digest food. This may result in malnutrition as well as a release of substances that are harmful.The purpose of this report is to compile and illustrate the knowledge of how special food, particular milk protein and gluten, may affect the symptoms of children with ADHD. Also, the report aims to evaluate if there should be changes made in Kindergarten to increase the well-being of these children.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.