Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller narkotikamissbruk, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, själva upplever att livet har utformat sig efter att de har fått diagnosen. Frågeställningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lättare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmåga att hantera och begripliggöra situationer som uppstår i vardagen och känna en meningsfullhet i det som händer?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fått diagnosen ADHD? Metod: Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fått diagnosen ADHD. Samtliga informanter är män.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att de har fått en ADHD-diagnos. För några har diagnosen varit en förutsättning för att kunna lämna missbruket och för samtliga är diagnosen ett stöd för att kunna hålla sig drogfria.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Media är en viktig och inflytelserik aktör för allmänheten. Deras roll är bland annat att upplysa och informera om olika folkhälsoproblem. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela världen. I Sverige lider så mycket som var femte barn av övervikt och fetma. När det gäller övervikt och fetma hos barn och har föräldratidningarna en viktig roll.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Bakgrund: I dagens samhälle är fetma ett välkänt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvården har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvård och det kommer att bli större inom närliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas kränkande eller fördomsfullt. Den individuella människosynen påverkar det professionella bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Sömnens påverkan på viktkontroll har större betydelse än vad forskarna tidigare trott. God sömn innebär återhämtning av livsnödvändiga funktioner och är en grund för god hälsa. Studier visar att människor sover mindre idag jämfört med tidigare. Sömnens påverkan på viktkontrollen behöver lyftas fram i sjuksköterskans hälsopreventiva arbete för att främja hälsa. Syfte: Att belysa sömnens relevans för viktkontroll hos medelålders vuxna.

Bakgrund: Fetma är en folkhälsosjukdom som drabbar många barn. Barn som är överviktiga och feta förblir det också vanligtvis som vuxna. Fetma kan ge följdkomplikationer som diabetes, och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör att ansträngningar bör vidtas för att motverka barnfetman.  Skolor anses vara ett bra forum för att upptäcka och hjälpa barn med, eller med risk för, fetma. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva interventioner som gett positiva resultat vad gäller viktreducering och livsstilsförändring i samband med barnfetma.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökar i Sverige och stora delar av världen. Många faktorer bidrar till övervikt och fetma, bland annat genetiska faktorer, ett ökat intag av näringsfattig kost med ett högt energiinnehåll samt minskad mängd fysisk aktivitet. Syfte: Att ta reda på vilken effekt olika former av fysisk aktivitet har avseende viktreducering hos personer med övervikt och fetma. Metod: Sökning av artiklar som behandlar fysisk aktivitet avseende viktreducering vid övervikt och fetma, publicerade från 1996 och framåt, i databaserna Pubmed, Pedro, Cochrane, Cinahl och AMED. Totalt 16 studier granskades och kvalitetsvärderades.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser.

Research shows that there is a lack of knowledge of adult students with ADHD. Most of all research focuses on children with ADHD in school. The purpose of this study was to gain a better understanding of how adult learners with ADHD experience academic studies related to cognitive difficulties, emotion, motivation, and their experience of SOC. The questions tried to determine how any cognitive difficulties and emotions are perceived, how students' motivation to study impacted and their experience of SOC based on studies in higher education. To answer the purpose and questions used qualitative interviews based on three students with ADHD using a hermeneutic method.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare. I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall.

The aim of this study is to examine if and how the diagnosis of ADHD is important for the social practice delimitation to obtain an understanding of how the sorting and categorization of clients affects the distribution of resources. In a qualitative approach, the study is based on eight semi-structured interviews in five different social practices. Young adults diagnosed with ADHD who need society's help and support, constituted our focus in the study. The selection is based on gaining an understanding of how the client process proceeds. The interviews were supplemented with documents, such as legal and internal methodological support.

Uppsatsen är en statistisk bearbetning av material från studien Health Hunters som genomfördes i Göteborg på unga kvinnor som befann sig i en högriskgrupp för att utveckla övervikt eller fetma. Barn till överviktiga har en ökad risk för att utveckla övervikt därför är det viktigt att arbeta preventivt då behandlingsresultaten vid fetma ofta är otillräckliga. Det är viktigt att förebygga övervikt och fetma då detta kan resultera i bland annat typ II-diabetes och hjärtkärlsjukdomar samt så ger behandling av fetma och dess följdsjukdomar höga sjukvård- och samhällskostnader. Health Hunters har visat att preventivt arbete mot viktuppgång kan ge resultat. Information kring deltagarna har vi fått via Health Hunters där de fick ge information om sina vanor och genomgå mätningar.