Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

The aim of the study was to describe how patients experienced communication, treatment and costs at the dental hygienist program at Högskolan Kristianstad. The study was based on a questionnaire that was made at the patient clinic. The questionnaire was conducted by the treating dental hygienist student after the treatment. The questionnaire was answered in the waiting room. Collection of the material occurred during the month of March in 2009.

In the next few years the pollutants loading at the Slottshagen wastewater treatment plant in Norrköping is going to increase due to the reason that one of the waste water treatment plant in the district will be shut down.A survey of how these different pollutants are divided in the treatment process is therefore necessary for mapping out both the loading and treatment efficiency.This can be achieved by studying mass balances.Mass balances were carried out for the water treatment process for the mechanical/chemical,biological and the chemical stage.The mass balance studies show that the treatment efficiency was very good. However in order for the mass balances to be quite consistent and to ensure complete coverage of results and conclusions i.e. more reliable results, sludge samples should be collected and taken at different times per day and the influent rate should be investigated.In this work mass balance has been set up in order to illustrate and identify the factors that should be considered and taken care of for further estimation using mass balances in the future. Furthermore this survey results in a calculating model for the mass balances at thisplant.This calculating model is used as a tool to facilitate future calculations for mass balances for the water treatment process at Slottshagens wastewater treatment plant.Moreover it provides a basis for carrying out further estimation of the treatment process in the near future.In this project the importance of some operating parameters was also taken in consideration.This calculating model can be modified so that calculations of such operating parameters i.e. sludge loading and sludge age can be easily performed.Such information can be used further to evaluate different operation alternative in order to ensure an optimal use of the treatment process with in the plant..

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt.

 Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning. Barnets sjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmän litteraturstudie som byggde på 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kände sig utpekade, vilket ledde till skuldkänslor, stress och depression.

?ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.?                                                                                                             Agneta Hellström Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie.

The calculations in this thesis are evaluating the profit as a consequence from treating young stands of pine in Sweden with birch bark extract, BBE. Treatment is to be done with the object to lower or fully reduce the moose browsing on pine. The study is made in three versions. The results from each version separately will follow below. Version I.: The size of the moose population is in no way affected by the reduced resources of food as a consequence of large scale treatment with BBE on pine. Results show profit at a 3 percent level of interest with the exception of treatment program with more than 4 treatments all together and with the exception of Västerbottens Län with an early first treatment. Version II.: The population of moose decrease from 10 to 5 individuals per 1000 ha as a consequence from large scale treatment with BBE on young pine stands.

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering.

Syftet med den här studien är att få ta del av några lärares erfarenhet av att arbeta med flickor som har ADHD, i en pedagogisk kontext. I bakgrunden sker en övergripande genomgång av tidigare forskning och litteratur, som i många fall pekar åt ett och samma håll. Flickor med ADHD upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar, förmodligen på grund av att de har ett annat beteende och att lärare behöver bli bättre på att se dessa flickor. För att kunna styrka undersökningen tillförlitlighet sker en noggrann redovisning utav metoden som använts i denna studie, vilket innebär att om någon annan skulle göra om samma studie så skulle de komma fram till ett liknande resultat. Den visar också på varför intervjuer är det bästa instrumentet för detta undersökningssyfte.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger på hur dessa lärare strukturerar upp regelgenomgångar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gång samt vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkända undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgångspunkten i studien är lärares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgångarna genom att samla eleverna i en ring, använda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillämpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna.

This study demonstrates that there is variety of treatment interventions for children exposed to intimate violence. These interventions are differentiated in design but a common ground for them all is that they strive to provide a chance for children exposed to intimate violence, to be able to speak about and process their feelings and violent experiences. The study?s aim is to, with a qualitative approach, seek understanding for the different actors who practice social work, see upon their task in the treatment interventions that are provided for children exposed to intimate partner violence. The study is based on mapping the existing treatment interventions for previously mentioned target group, in Malmö.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Summary:Teenage girls? choice of dropping out or complete a treatment.The purpose of this study is to investigate, from a client?s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls? experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client?s choice.

Ett viktigt område inom arbetsterapi är att stödja personer att finna aktivitetsbalans i sin vardag. Personer med de neuropsykiatriska sjukdomarna ADHD och Aspergers syndrom har ofta svårigheter som kan kopplas till detta. Syfte med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar och arbetar med aktivitetsbalans med personer som har ADHD eller Aspergers syndrom. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetar med dessa diagnosgrupper. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Balans och obalans påverkar aktivitetsområden; Personen och omgivningens betydelse för aktivitetsbalans; Att möjliggöra aktivitetsbalans.