ADHD är en förkortning för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder som innebär neuro¬psykiatriska problem med hyperaktivitet, ouppmärksamhet och bristande impulskontroll. Socialstyrelsen (2002) beräknar att 3-5 procent av barn och unga lider av denna svårighet. En mindre andel av dessa får hjälp och behandling via barnpsykiatrin.Studien avser att ge en beskrivning och analys av den barnpsykiatriska icke medicinska personalens, psykologer och socionomers, sätt att arbeta och tänka kring behandlingsarbete med ADHD-barn och deras familjer. Inledningsvis försöker jag dels beskriva ADHD diagnostiskt och vilka problem det kan medföra, men också sätta in problematiken i ett sammanhang utifrån BUP:s arbetsmetoder, behandlingsforskning och behandlingserfarenheter. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjuundersökning.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-diagnos och dels vilken betydelse ADHD-diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-diagnos och att diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan.Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten.

A school should be a safe place for all students. The existence of discrimination, harassment and offensive behavior should according to Swedish school law not exist in the school environment. Since the year 2006, when a law on equal treatment was passed, all the schools in Sweden must have a treatment plan that is revised annually to prevent discrimination, harassment and abusive treatment.In this master thesis, I will examine the equal treatment plan between four different elementary schools in Nynäshamn.The purpose of this paper is to examine how the equal treatment plan exposes the bullying and the types of problems and solutions addressed in the elementary schools equal treatment plans. Based on the purpose, I have formulated two questions:How do the elementary schools in Nynäshamn municipality describe bullying in the equal treatment plan?What kinds of problems and solutions are addressed in the equal treatment plan evaluations?This thesis is based on text analysis and content analysis on the schools equal treatment plans.The study is based on the theories from a norm critical perspective.The conclusion of the study is that all four schools treatment plan see abusive behavior as something serious and preventive.

Syftet med det här examensarbetet är att ge fem specialpedagoger/speciallärares perspektiv på hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin läroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgått från de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till många elevers behov av extra stöd för sin läroprocess. De är ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanställning så kan man utläsa att specialpedagogerna/speciallärarna på gymnasieskolorna lägger ner stor kraft och engagemang på att ge eleverna det stöd som de behöver för sin läroprocess.NyckelordStöd till elever på gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

The Trappan Model is one of the most implemented treatment programs for children who have experienced domestic violence. This study undertakes a wider evaluation of the model through a pilot study. The approach is both quantitive and qualitative. Theory as well as the Strengths and Difficulties Questionnaire have been used to fulfil the aim. The design is pre-post.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hävdar att de använder sig av drogen i självmedicinerande syfte. Preparat såsom Ritalin och Concerta som används vid medicinering av personer med ADHD innehåller samma centralstimulerande ämnen som amfetamin. Studier har också visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrån begreppen självmedicinering och identitet, samt att spåra eventuella skillnader och förändringar i förhållande till dessa begrepp efter påbörjad medicinering med centralstimulerande läkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frågeställningar.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

There are several treatment methods that are used by physiotherapists to treat migraine and tension type-headache (TTH). The effects of these methods have been evaluated in previous studies. However, there are few studies evaluating headache patients own perception of the treatment. The purpose of this study was both to examine the patient?s perception of the physiotherapy headache treatment and to examine if the treatment had effect on their quality of life.

This student report is about canine atopic dermatitis It includes a description of the immunologic mechanisms and how the reaction affects the body. The symptoms are various, most common is pruritus, erythema and alopecia and directly associated with the immunologic reaction. The diagnostic process includes symptoms, physical findings, differential diagnosis, intradermal test and serological test. The options of treatment are several and vary for each patient. The report includes hyposensitization, medical treatment such as corticosteroids, antihistamin and cyclosporine, topical treatment, fatty acid supplements and environmental treatment. The prognosis is individual for each patient due to their different response to the treatment. It may take a while to find the right combination of treatments to achieve satisfactory control of the disease..

Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, blandannat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

A number of studies in human medicine has documented positive effects of whole body vibration treatment in humans. The Vitafloor system, witch is based on treatment of horses with vibration, has the purpose to be used in training of healthy horses and as rehabilitation for horses with injuries in their musculosceletal system. The purpose of this study was to analyse what happens with a clinically healthy horse during treatment with Vitafloor. The methods used is mainly thermography before and after treatment, but also blood samples, measurement of rectal temperature, heart rate, clinical examination and observation of psychic reactions has been done. Statistic significant changes in skin temperature in hoofs and fetlocks of front legs has been observed after treatment with Vitafloor. Analyzing of the blood samples showed a tendency for decrease in Kalium, and two of the horses had changes in CK. No negative effect has been observed with the treatment of horses with Vitafloor, and the horses seems to like the treatment. .