The aim of this study is to describe a group of youths in compulsory care at a SiS institution in the south of Sweden. The study focuses on intelligence (measured with WISC-III) and self-report, i. e. what the youths think of themselves (measured with Jag tycker jag är). Attempts were made to see if background factors (based on information from the standardized ADAD-interview) seem to be coherent with intelligence and/or self-report and if so, what those background factors are.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om ett familjearbete med placerade ungdomar och deras familjer, på SiS ungdomshem Folåsa, påverkar ungdomarnas upplevelse av oro/besvär inom områden så som familj och psykisk hälsa.Genom en analys av ungdomarnas svar på inskrivnings-, utskrivnings-, samt uppföljnings-ADAD- intervjuer har jag sökt svaren på frågeställningarna.När ungdomarna själva skattar så upplever de att det är bättre eller mycket bättre inom de flesta av de livsområden som ADAD avser att undersöka. Det visar sig att ungdomarna upplever mindre konflikter i hemmet efter behandlingen. De har även en mindre oro för problem inom området familj när uppföljningsintervjun görs ca ett år efter utskrivning. Oron för den psykiska hälsan har dock ökat något från inskrivning till uppföljning.Ungdomar anser sig i stor utsträckning fått hjälp med de problem de velat ha hjälp med, och endast två (2/ 26) av ungdomarna har vistats på annan behandlingsinstitution efter Folåsa..

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.