Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Antalet företagsförvärv har under senare decennier ökat och förväntas fortsätta öka i samma takt. Detta beror dels på en fortgående och ökad förändringstakt i konkurrensmiljön, dels på det stora antalet 40-talister som de närmaste åren kommer att pensioneras, varför behovet av företagsöverlåtelser förväntas öka.Ett alternativ vid förvärv av företag är att bilda ett holdingbolag och via det förvärva företaget man har för avsikt att köpa.Syftet är att beskriva finansieringsprocessen vid förvärv av ett mikroaktiebolag via ett holdingbolag.En modell har skapats, i vilken finansieringsprocessen beskrivs och utvärderas.Problemformuleringen visar att uppsatsen avser att beskriva en process vid förvärv och inte i första hand acceptera en speciellt utvald hypotes om hur förvärv skall gå till.Litteraturen inom området är främst fokuserad på förvärv mellan offentliga bolag, där köpeskillingen ofta finansieras genom nyemissioner eller genom internt upparbetade medel i det förvärvande bolaget. Uppsatsen fokuserar på att beskriva finansieringsprocessen vid mikroföretagsförvärv och inom området finns ett begränsat utbud av litteratur.Intervjuer har genomförts med tänkbara finansiärer för att kunna beskriva finansieringsprocessen. Resultatet från intervjuerna ger en helhetsbild av processen och beskriver för- och nackdelar samt varnar för fallgropar.

Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin 80-talisten ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare.

Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda.Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda.

Aim: The aim of this study is to examine how managers apprehend today's leadership and how they believe that future leadership will be influenced and developed when the people bourn during the nineteen forties pass on their management positions to a younger generation.Method: I share the hermeneutic view on science. I believe that knowledge is born with in the person who seeks to obtain it. I have chosen to conduct my study using a qualitative and inductive approach. I use an inductive approach as I answer my questions by using interviews in order to respond to my question at issues, and assumes from the empiric in my study.Result & Conclusions: The leadership role has changed from being? the one who decides?,? the director?, to becoming less peculiar and prestige.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten.

Då samhället går mot ett upplevelsesamhälle ställs nya krav på organisationer, och så även på museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utsträckning än äldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande då Generation Y är morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y är den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De ställer höga krav på sin omgivning och vill bli underhållna, vilket är ett behov som museerna måste möta.Syftet med arbetet är att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras på utställningsproduktion för att skapa attraherande utställningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utställningen på Piteå museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utställningsproduktion med fördel kan kombineras.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ?den som bestämmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriär.Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur chefer födda på 1970-talet upplever sitt chefskap. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Då det empiriska materialet har samlats in parallellt med att teori har sökts, kan vår ansats liknas vid den abduktiva. Resultat: Utmaningen, ansvaret och förmånen att kunna påverka organisationen och få sina medarbetare att växa sågs som de övervägande incitamenten till att bli chef av 70-talisterna. Möjligheten att påverka framhävs som den aspekt av chefskapet som bör marknadsföras för att locka fler 70-talister till att bli chefer.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Bakgrund Inom de närmsta tio till femton åren kommer den stora gruppen av 40- och tidiga 50-talister att gå i pension. Detta kommer att resultera i en brist på arbetstagare och en generationsskiftning på arbetsmarknaden. Att en ny generation är på väg in på arbetsmarknaden, kan innebära nya krav på arbetsgivaren. Detta medför att företag måste fundera över hur de ska bli mer attraktiva. De nya arbetstagarna måste motiveras till att stanna kvar i företaget, så även de befintliga.

När etablering eller övergripande förändringar ska göras är det viktigt med bra förarbete för att få bästa möjliga utgångspunkt när dörrarna ska slås upp i den nya butiken. Många nyöppnade butiker går idag i konkurs bara några månader efter att de etablerats. De flesta butiker som går i konkurs är främst enskilda firmor med få anställda. Det sker också ett generationsskifte på marknaden då alla 40-talister går i pension mellan 2005 ? 2015.

När etablering eller övergripande förändringar ska göras är det viktigt med bra förarbete för att få bästa möjliga utgångspunkt när dörrarna ska slås upp i den nya butiken. Många nyöppnade butiker går idag i konkurs bara några månader efter att de etablerats. De flesta butiker som går i konkurs är främst enskilda firmor med få anställda. Det sker också ett generationsskifte på marknaden då alla 40-talister går i pension mellan 2005 ? 2015.

Vi står idag inför en stor förändring i samhället i och med det kommande generationsskifte som innebär stora pensionsavgångar bland 40-talisterna. Pensionsavgångarna och medelåldern kommer att öka i Luleå kommun enligt en personalprognos som Luleå kommun presenterat. Den generation som skall ersätta de avgående är färre i antal och därför är rekryteringsbehovet stort av kompetent personal inom kommunens verksamheter. Luleå kommun står därför såsom flera andra arbetsgivare i Sverige inför ett dilemma då en stor andel personer med chefsbefattningar, i huvudsak 40- och 50-talister, kommer att gå i pension inom de närmaste åren och de yngre generationerna inte lika angelägna att bli chefer idag som tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Luleå kommun tänker förbereda sig och arbeta för att få personal till de olika chefsbefattningarna efter de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren framöver ur ett jämställdhetsperspektiv samt vilken strategi de har i frågan.