Syftet med vår undersökning är att studera hur skoproducenter använder webben för att stärka sitt varumärke samt hur denna kan användas för att möjliggöra samt öka kontakten med konsumenten. Vidare genom att studera relevant målgrupp får vi reda på deras attityder gällande valda varumärken via webben för att slutligen i vår slutsats bidraga med utvecklade användningsområden på webben för skoproducenterna, för att således ytterligare stärka varumärket. Metoden vi valt att använda är kvalitativa intervjuer samt en kompletterande kvantitativ undersökning. I vår slutsats sammanställs utvecklande användningsområden för skoproducenter på webben som uppmärksammats under undersökningens gång. Dessa användningsområden behandlar hur varumärket ytterligare kan stärkas samt hur kontakten med konsumenten kan möjliggöras samt ökas genom webben..

Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap.

Inledning:BaselkommitténharsinarötteridenfinansiellaoronsomuppstodnärBrettonWoods-­?systemetkollapsade1973ochiochmedskuldkriseniLatinamerikaibörjanpå80-­?taletbörjadearbetetmedBasel-­?regelverkenvilketocksåresulteradeibegreppetoperativrisk.Operativriskharfunnitssålängesomenmänniskaellersystemvaritansvarigförettekonomisktsystemmenharpåsenaretidfåttenalltviktigareroll.Syfte:SyftetmeddennastudieärattundersökaomrapporteringenavoperativariskerförfinansbolagmedinvesteringsverksamhetharförändratssedanBaselIIinfördes.VivillocksåundersökaomdetkanfinnasettsambandmellanrapporteringavoperativariskerochbolagenssoliditetMetod:Förattsehurrapporteringenavoperativriskförändratsövertidharvianväntossavenpanelstudie.Förattundersökaomdetärskillnadihur?Små-­?bolag?och?Stora-­?bolag?rapporteraroperativriskharviutförtettt-­?testochförattseomdetkanfinnasettsambandmellanbolagensrapporteringavoperativriskochderassoliditetharvianväntossutavenregressionsmodell.Slutsats:Idenstudiesomutförtshardetintegåttattkonstateraettsignifikantsambandmellanrapporteringenavoperativriskochbolagetssoliditet.Vihardäremotmedstudienkunnatvisaattrapporteringenavoperativariskerharökatsignifikantidenkonstrueradegruppen?Små-­?bolag?sedanBaselIIimplementerades2008..

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik.Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats.Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori.Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen.Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet..

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att bidra med en bredare förståelse för komplexiteten som ICT kan ge upphov till i framtagandet av nya affärsmodeller. Genom en bredare förståelse vill vi bidra till att förbättra de förutsättningar som ICT kan möjliggöra till för mindre svenska bokförlag på en digitaliserad marknad. Metod: Vi har använt oss av primärdata i form av kvalitativa intervjuer, samt sekundärdata bestående av relevant statistik gällande priskänslighet och benägenheten att vilja läsa e-böcker. För att nå en tillförlitlig slutsats har vi valt att lyfta fram teori som berör affärsmodeller och förändringen av dessa. Slutsats: ICT har viss betydelse hos mindre svenska förlag i arbetet med att utveckla nya affärsmodeller.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna.

Syfte: Rapportens syfte är att kartlägga om upplevelsen av ett rum kan förändras beroende på om och vilka ljud som spelas upp i rummet. Metod: I samband med en ljudinstallation på Plattan vid Malmö Högskola har rörelsemönster och beteende för Plattans besökare observerats. Dessutom har flera besökare besvarat en enkät. Resultat: Inga eventuella förändringar i rörelsemönstret eller beteendet för Plattans besökare kan ses som en konsekvens av ljudinstallationen. Det finns inte heller någon skillnad i enkätsvaren beroende på installationen. Slutsats: Resultatet ses som en konsekvens av bristfälliga forskningsmetoder. I rapportens slutsats bildas hypotesen att en installerad ljuddesign inte är en tillräcklig åtgärd i den undersökta typen av miljö.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknikHandledare: Magnus HoppeExaminator: Tomas BackströmAvsnittslärare: Magnus HoppeFörfattare: Hampus SvenbladSyfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas.Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande?Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt.Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen.Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär.Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess..

Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmäktige anser sig först uppmärksamma då de granskar på en illustrationsplan. Det har även undersökts vad dessa politiker anser vara de främsta anledningarna till varför detta objekt, område eller detalj uppmärksammades. För att besvara de frågor som ställts, genomfördes en enkätundersökning där frågeformulären skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har därefter bearbetats och analyserats, samt ställts mot tidigare forskning inom ämnesområdet, för att slutligen nå fram till en slutsats. Denna slutsats visade på att politikerna främst uppmärksammat objekt, områden och detaljer gällande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna.