I Nordingrå utanför Kramfors, Ångermanland, pågår en restaurering av ett boningshus från 1890-talet. Ägarna har som mål att skapa en känsla av sekelskifte och renoveringen görs varsamt med hänsyn till ursprungliga detaljer och material. Trädgården har, sedan 1970-talet, levt sitt eget liv och förvildade perenner samsas om utrymme med gräs och ängsvegetation. För att hus och trädgård ska fungera som en enhet finns ett behov av att värna om de äldre växter som finns i trädgården. Uppsatsen syftar till att diskutera bevarande av kulturväxter och hur det kan göras i den här specifika privatträdgården.

Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?* Hur når man en vettig förändring?.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna.

Offentlig skulptur är en viktig del av ett samhälles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhället/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnärer var på väg. De var gränsöverskridande både i fråga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta ställning i samhällsdebatten.

Under hela människans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhället i stort och vår syn på naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med så kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intåg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav på att alla gravsättningar skulle ske i vigd jord på kyrkogårdarna. Kyrkogården fungerade endast som en plats att förvara de döda och någon medveten trädplantering eller annan utformning fanns ej.

Sammanslagningar över Östersjön har aldrig varit så populära som de har varit under 1990-talet. Sverige och Finland är två grannländer som kan uppfattas lika som bär, om man tittar längre bort från Asien, men ändå så slutar samarbetet oftast med besvikelse. Den största anledningen till att samarbetena inte fungerar brukar vara att deras kulturer skiljer sig åt. Svenskarna är lagspelare som tycker om att diskutera och komma fram till genomtänkta beslut medan deras kallprat är något som frustrerar de finska kusinerna på andra sidan av havet. Där är man gärna effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritärt sätt att styra.

Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren..

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen.

Thamesmead är ett förortsområde i London, söder om Themsen. Dess arkitektur har, sedan det byggdes i slutet av 60-talet, skildrats på film ett flertal gånger. Den karaktäristiska utformningen är ett exempel på 1960- och 70-talets brutalistiska arkitektur som väcker olika känslor hos brukare och arkitekter. I denna text beskrivs Thamesmeads utveckling från planering till nutid. Bakgrunden till de arkitekturideal som styrde områdets utformning behandlas samt delvis sociala förutsättningar.

Personlighetspsykologin har dominerats av forskning kring fem- faktor-modellen under framförallt 1980-90 talet. (Pervin, 1990). Det finns idag ett antal studier som sökt att beskriva individers prestation utifrån fem-faktor-modellen. Det finns dock inga entydiga resultat som indikerar att vissa specifika personlighetsfaktorer kan förklara en individs prestation. Föreliggande undersökning omfattade 455 personer på ett medelstort företag i Mellansverige.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

Uppsatsen behandlar ett urbant gränsområde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det även i det urbana rummet finns gränser. Gränser som inte är tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda områdena för studien är barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De båda barriosen/kvarteren angränsar till varandra, men skiljs ändå åt av den stora avenyn Paral?lel.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Syftet med detta arbete är att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlänningar, personer med funktionsnedsättning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt använda svenska gymnasieläroböcker i fysik: tre nutida och en från 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgångspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehållsanalys granskas alla tre innehållstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehållsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jämförs de nutida böckerna sinsemellan och med den äldre boken.Samtliga nutida läroböcker tycks vara mycket mer inkluderande än den äldre boken vad gäller kön och etnicitet; personer som är funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen är lika obefintliga nu som förr, även om det finns små tecken på en mera inkluderande trend. Antalet innehållsenheter med människor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikämnet som konstruerat av människor.

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in på 1900-talet av låg bebyggelse i ett och två plan. Idag finns endast fem bevarade envåningshus kvar inom stadskärnan. Ett av dessa hus har nu under en längre tid fått stå tomt och förfalla medan ett rivningshot inväntas.Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pågått i snart 20 år, utan att man lyckats nå någon lösning, situationen är minst sagt låst.Detta arbete lägger fram nya idéer och förslag på hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemål och som skulle kunna vara en lösning för både huset, staden och fastighetsägaren. .