En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lärande, APL, visar att denna inte alltid håller måttet. Syftet är att visa hur man kan stärka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta är för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn på utbildningen och APL. Några av de frågeställningar som jag har är 1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare? 2.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

SAMMANFATTNINGSjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI.Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI.Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet.

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform.

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig på tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaårsstudenter på Halmstad Högskola från utbildningsprogrammen Affärssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frågeställningarna i denna studie är för det första vilka överväganden som styr studenter till att välja att studera på en högre utbildning och på en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka värderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och värderingar som personliga respektive påverkade av omgivningen. För att närma sig dessa frågeställningar studeras studenters värderingar, attityder och förhållande till den egna omgivningen.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är den vanligaste typen av våld och förekommer över hela världen. Varje år anmäls tiotusentals fall av våld mot kvinnor över 18 år och i genomsnitt dödas 16 kvinnor varje år till följd av våld i Sverige. Flera våldsutsatta kvinnor som besöker sjukvården upplever ett bristfälligt bemötande och det kan därför vara betydelsefullt att göra sjuksköterskor mer medvetna om hur våldsutsatta kvinnor kan bemötas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor på sjukhus utifrån ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 empiriska artiklar inom området våld mot kvinnor utifrån ett globalt perspektiv.

Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre.

Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.   Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används.

BakgrundHumant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.