Within the field of cinema studies, the question of visual representation is a fundamental pillar. An immense volume of theoretical work has been written on the subject, with various academic approaches such as feministic, postcolonial and gay/lesbian. Yet there is a large social group that seems to have been overlooked within the representational discourse: the elderly. This group of people appears to be a blind spot on the multicultural retina, too often neglected within the area of cultural studies. But as the baby boomer generation, who has always redefined the different stages of life (youth, adulthood, middle age), is entering old age, things are slowly changing.

Den pågående processen mot en ökad användning av digitala tjänster har inte minst påverkat filmmarknaden. Digitala tjänster för filmkonsumtion, både illegal och lagliga, utmanar filmmarkadens arbetssätt och struktur, och skapar därmed ett behov av förändring. De illegala tjänsterna har etablerats tidigt och påverkar i hög grad marknaden. Särskilt tydligt är detta för den svenska filmmarknaden, där dessa tjänster används i hög utsträckning.Användningen av digitala tjänster, såväl illegala som lagliga, påverkar inte minst filmkonsumenters attityder och förväntningar på hur tjänster för filmkonsumtion bör fungera. Vanor kring nyttjande av teknik, och kring filmkonsumtion mer generellt är också intressanta att studera för att se vilka framtida förändringar i aktörernas arbetssätt som är motiverade.Studien belyser hur de olika typer av aktörer som utgör filmmarknaden idag arbetar med hänsyn till den rådande situationen, samt de förändringar i detta arbete som betingas av förändrade konsumentattityder.Studien identifierar två tydliga hot mot filmmarknadens rådande affärsmodell: minskade intäkter generellt och ett skift mot minskad konsumtion av ny film.

Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare.Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken.

 Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar.

Det här är slutreflektionen för ett examensarbetet Recúrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm från Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson från digital ljudproduktion. Recúrrens är en novellfilm vi gjorde från idé till färdig film och vi kommer beskriva hela vår arbetsgången i den här slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgångar, framgångar och slutresutlatet. Bifogat finns även manuset och bildmanuset..

Uppsatsen har sin grund i att studera medias tillgänglighet inom fildelningsnätverk då specifikt DC och BitTorrent. Undersökningen består av en kvantitativ studie av fildelningsnätverk som byggde på vår fråga: Hur ser medias tillgänglighet på fildelningsnätverk ut? Med frågan vill undersökningen göra en nutidsstudie om tillgänglighet av filmer, pc-spel och tv-serier på fildelningsnätverk. På så sätt bättre förstå den nutida utvecklingen av kommersiella film- och musik- tjänster, samt reflektera över om fildelningsnätverk kan ses som en komplett källa när det gäller tillgången av det undersökta materialet..

En diskussion via telefon om hur den första filmen såg ut ledde oss in på ett spår där vi pratade om hur man genom tiden hade använt sig av olika metoder för att skapa en illusion av rörelse. Tankebanorna ledde oss vidare till en fråga om hur vi skulle kunna göra för att skapa något rörligt på ett sätt som inte ofta ses i dessa tider. Skulle vi kunna göra en film som återigen känns genuin, något som är mer än ett par pixlar på en skärm? Anledningen till att vi ville försöka uppnå en genuin känsla var mycket för att man kanske idag har slutat se film som en konstform. Vi vet inte idag hur det fungerar, det bara gör det, och det godtar vi.

Att jobba på ett spelutvecklingsföretag innebär ett annat sätt att tänka på som animatör. Man har ingen historia att berätta genom sina animationer på samma sätt som man har när man animerar för en film. Historieberättande kan saknas samtidigt som det kan vara lättande att slippa tänka på det. Genom att få ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fått större insikt om hur det är att arbeta som animatör på ett spelföretag. Begränsningar är det främsta man måste tänka på.

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde.

Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner kräver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 år vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktär och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet består av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framträdande produktplaceringar.

Det föränderliga rummet är ett scenografiskt projekt på kandidatnivå vid institutionen för inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack våren 2008. Det är ett arbete som syftar till att inleda ett scenografiskt tänkande genom utforskandet av en metod för att berätta genom rum.I utforskandet av metoden har sex texter gestaltats i samma volym och dokumenterats genom animation. Resultatet är en film där varje scenografi får berätta sin historia och samtidigt bidrar till att beskriva en förändring i volymen de är gestaltade i..

My intention with this essay has been to examine how men?s tears are portrayed in three chosen films and what their crying does to their masculinity. In my analysis I have used the concept of hegemonic masculinity. I have worked from the assumption that in our culture men?s crying is problematic in some sense.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.

The purpose of this work is to explore the artistic processes of an ensemble where a musician and one or more dancers play together, either by improvising or by interpreting music that is written for the ensemble. The main themes are about finding ways to work with written material and still keep the communication between the music and the dance alive. The author is also interested in finding ways of identifying himself in the medium of dance although he is a musician. The result of this work can be seen in this text and in the attached film material..