Hur daterar mÀnniskor hÀndelser? Ett grundantagande gjordes att mÀnniskor daterar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket minnessystem de anvÀnder. Det antagandet gav upphov till tvÄ delantaganden. Det första Àr att vi med hjÀlp av det episodiska minnet daterar hÀndelser som gÄr att visualisera, det vill sÀga göra sig en bild av det intrÀffade. Visualiseringshypotesen stÀlldes om sambandet mellan visualisering och datering i nÀrheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gÄtt.

I detta kandidatarbete skapas en animation för att visualisera anvÀndarinstruktioner för en balpress. Förberedelser utförs i 3D-CADprogramvaran Geomagic Design 2014 innan arbetet med animeringen pÄbörjas i programmet SimLab Composer Animation. I förberedelserna rensas modellerna och modifieras. Modeller som saknas skapas. I detta förslag pÄ visualisering av ett moment i anvÀndning av balpressen Àr i syfte att underlÀtta för brukaren hur den snabbt kan anvÀnda maskinen. AnvÀndarens perspektiv sÀtts i fokus hur den kan tÀnkas betrakta och uppfatta maskinen genom instruktionerna i animeringen.

Utvecklare av musikinstrument och grÀnssnitt för skapande av musik har de senaste decenniernaintegrerat koncept frÄn MDI (mÀnniska-datorinteraktion) i utvecklingen. Flertalet av dessamusikredskap Àr riktade till amatörmusiker som inte Àr bildade inom musikteori, och Àr dÀrförkonstruerade med enkelhet i fokus. Detta har medfört dimensionella begrÀnsningar av denmusikaliska friheten anvÀndaren har vid anvÀndning av dessa redskap.Studien syftar till att utveckla och utvÀrdera ett grÀnssnitt pÄ klaviatur som uppmuntraranvÀndaren att bÀttre nyttja sin egen kreativitet vid musicerande. Visualisering av musikskalorpÄ klaviatur Àr ett försök av författarna till denna studie att kombinera enkelheten somförekommer i flertalet moderna musikredskap med det mindre begrÀnsade upplÀgg somkonventionella musikinstrument innehar.Studien omfattar en genomgÄng av publicerade artiklar och erkÀnd litteratur samt aktuellamusikredskap som anvÀnds vid musicerande. Ett anvÀndartest för utvÀrdering av ettprototypgrÀnssnitt har utformats utifrÄn de inhÀmtade kunskaperna.

Syftet med studien var att undersöka om visualiseringstrÀning kan minska nivÄn av upplevd stress hos kampsportare. I studien deltog 27 atleter (16-41 Är) som var medlemmar i en utvald kampsportsförening lokaliserad i sydvÀstra Sverige. Deltagarna randomiserades in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp dÀr experimentgruppen erbjöds att vid tre tillfÀllen delta i visualiseringstrÀning. Det instrument som tillÀmpades i denna studie var K10 testet av Kessler et al. (2002) som mÀter stressupplevelsen hos individer sett ur ett generellt hÀlsoperspektiv.

Denna rapport tar upp teorier och metoder kring anvÀndbarhet i skapandet av en Flash-applikation. Rapporten beskriver steg för steg i skapandeprocessen, hela vÀgen frÄn att ta fram behov och anvÀndningsomrÄde till att skapa innehÄllet och slutligen en utförlig redogörelse för hur applikationen sammansÀtts. Metoderna som anvÀnts Àr huvudsakligen ITK (Identity Tool Kit) och scenarier enligt Alan Cooper. Vidare har metoder för hopsÀttning och visualisering av applikationen anvÀnts med stöd av Nielsen och Raskins anvÀndbarhetsprinciper. Resultatet visar att för att anvÀnda ITK i syfte att kartlÀgga en verksamhet, krÀver detta en stor förstÄelse och modifikation av denna.

UnderhÄllsskuld Àr ett relativt nytt begrepp som anvÀnds av SLU Movium och i detta examensarbete. Det finns en vÀxande underhÄllsskuld inom fastighetsbranschen och i de gröna utemiljöerna. Motverkas inte dessa skulder kan det leda till reinvesteringar och den ursprungliga idén med fastigheten eller anlÀggningen förstörs. Landskapsarkitekter kan bidra med kunskap för att pÄverka omfattningen av en framtida underhÄllsskuld frÄn planeringsstadiet till skötsel och underhÄll i den fÀrdiga anlÀggningen. En fallstudie genomfördes i Motala för att applicera ett verkligt exempel dÀr det kommer att ske ett driftövertagande av skötseln lÀngs den nuvarande genomfarten av riksvÀg 50.

ÖversvĂ€mningar blir allt vanligare och hĂ€ndelserna kan kopplas till den ökade andelen hĂ„rdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebĂ€r att större ytor hĂ„rdgörs och tillsammans med en förvĂ€ntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvĂ€mningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hĂ„rdgörning av mark som indikerar att hĂ„rdgörningen Ă€r ett rĂ„dande problem i Europa. Det finns idag flera sĂ€tt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem Ă€r anvĂ€ndningen av genomslĂ€ppliga markbelĂ€ggningar. Forskning visar att anvĂ€ndandet av genomslĂ€ppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

Att enskilda politiker och partier vÀljer att anvÀnda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvÀndning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehÄllsmÀssig analys kring twitteranvÀndandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades pÄ relationen mellan en anvÀndares följare och följande, den innehÄllsmÀssiga pÄ de taggar nÀtverkets mikroblogginlÀgg mÀrkts med.Bland annat identifierades tvÄ partier med en ren tvÄvÀgskommunikation, och ett parti med en klar envÀgskommunikation. TvÄ av de undersökta partierna hade Àven tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

ABSTRACTSyftet med mitt examensarbete Àr att forska i om bilder genererade ur 3D-modeller Àr en effektiv illustreringsmetod vid artbestÀmning. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en praktisk och en teoretisk. Den praktiska delen av arbetet ska resultera i renderade bilder av en mÄngfoting sedd utifrÄn olika vinklar och avstÄnd. Detaljrikedom och manér ska vara fotorealistiska. Den teoretiska delen ska ta upp fördelar och nackdelar med 3D som bildteknik vid artbestÀmning. Jag ska Àven redogöra för de vanligaste bildteknikerna, som anvÀnds vid naturvetenskaplig illustration samt kortfattat berÀtta om nya tekniker.En av de största fördelarna med att anvÀnda sig av 3D-visualisering vid artbestÀmning Àr om man arbetar med snarlika arter.

The thesis has been made for NCC Teknik in Gothenburg. The NCC Corporation is one of the largest leading companies in Scandinavia within the construction industry. NCC is active throughout the whole construction process, where one part is to carry out soil investigations prior the construction of various buildings, for example residential buildings. NCC Technology wants to visualize the samples taken at the construction sites in 3D for clients, authorities and also internally to show in a simple and understandable way how contamination is spread out in the soil.The thesis includes the area of Limhamns lÀge in Malmö, previously an industrial area. The area has previously included a concrete factory and the contamination from that factory has lingered in the soil.

I det hÀr examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriomrÄde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrÄgasÀtta industriverksamhetens frÄnvaro i vÀstvÀrlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i vÀst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skÀl flyttats till lÄglönelÀnder, och informationssamhÀllet har kommit att betraktas som industrisamhÀllets ersÀttare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella omrÄden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frÄnvaro i vÄr del av vÀrlden och dess stÀder, har börjat omvÀrderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin mÄste komma tillbaka, bÄde av ekonomiska och miljömÀssiga skÀl.

Forestry in Sweden is currently conducted in a manner aiming at equating the production objectives and the biodiversity. To ensure that biodiversity is maintained, patches that are considered to be valuable now or in the future is saved in final fellings. How the tree retention areas will grow into the future forest stands is yet unknown.The purpose of this study was to visualize how different scenarios of natural consideration taken at final felling will evolve in a long term perspective, for two rotation periods. Projections of the forest conditions were executed with the decision support system Heureka and its applications PlanStart and PlanWise. The information about the projected forests was then used for the visualizations which were created in the software Visual Nature Studio.

Inom arkitektbranchen Àr tÀvlingar ett vanligt arbetssÀtt men samtidigt ett unikt förfarande för arkitekter som akademisk yrkesgrupp. Vi hade inga tidigare erfarenheter av arkitekttÀvlingar och sÄg examenssarbetet som ett bra tillfÀlle att bygga erfarenheter inför yrkeslivet. VÄrt gemensamma examensarbete Àr en undersökning av tÀvlingsformatet som arbetssÀtt och genomförs genom att delta i den allmÀna idétÀvlingen OpenGap InNatur_2. DÀrefter kommer vi att utvÀrdera och reflektera över vÄrt deltagande och resultatet i tÀvlingen. VÄrt mÄl Àr att kunna erbjuda landskapsarkitekter och studenter vÀrdefull inblick i vad denna typ av tÀvlingar innebÀr och den specifika problematik som vÄrt val av tÀvling förde med sig. InNatur_2:s tÀvlingsuppgift bestod av att arbeta fram ett idéförslag pÄ ett besökscentrum för ett valfritt skyddat naturomrÄde.

En landskapsarkitekt har mycket pÄ sitt fat. Stora landskap och smÄ. Urbana och rurala. Komplicerade landskap dÀr mÄnga funktioner behöver fÄ plats. Lokala frÄgor och internationella. Landskapsarkitektens arena förÀndras stÀndigt.

SkolgÄrden Àr en plats för lek och aktivitet, sÄvÀl stillsam som livfull. Den anvÀnds pÄ raster och efter skoldagens slut. Men skolgÄrden kan anvÀndas Àven under lektionstid, i ett utomhuspedagogiskt syfte. Detta Àr ett kandidatarbete om hur vi som landskapsarkitekter kan skapa förutsÀttningar pÄ skolgÄrdar sÄ att de kan utnyttjas bÀttre som ett utomhusklassrum under lektionstid. Med utgÄngspunkt frÄn mina samlade kunskaper i utomhuspedagogik, och barnens önskemÄl om vad skolgÄrden ska innehÄlla, har jag gjort en gestaltning över skolgÄrden pÄ Vireda skola..