Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

Fytoremediering Àr en relativt ny saneringsmetod men har de senaste Ären blivit mer uppmÀrksammad inom forskning. Fytoremediering bygger pÄ vÀxters naturliga förmÄga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer dÀr vÀxter kan ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen och pÄ sÄ sÀtt sanera föroreningar pÄ ett biologiskt hÄllbart sÀtt. VÄra stÀder blir alltmer tÀtbefolkade i och med befolkningsökningen i vÀrlden och en stigande inflyttning till stÀderna. Det finns mÄnga outnyttjade postindustriella omrÄden i dagens stÀder som lÀmnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för mÀnniskors hÀlsa, djur och natur. Dessa sÄ kallade brownfields kan fÄ en ny anvÀndning och pÄ sÄ sÀtt undviks exploatering av vÀrdefull natur och Äkermark. Med hjÀlp av vÀxter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen fÄr ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

I dagens samhÀlle finns mÄnga företag som hanterar stora mÀngder information varje dag. Dessa företag har svÄrt att manuellt överblicka all information. Den stora mÀngden data krÀver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som mÀnniskor sedan kan tolka och anvÀnda som underlag för vidare analys. En sÄdan process Àr klusteranalys vars syfte Àr att dela upp datamÀngden i olika segment för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur olika faktorer pÄverkar. Det stÀlls höga krav pÄ att presentationen kan förmedla informationen pÄ ett effektivt och enkelt sÀtt ifall de ska kunna anvÀndas av mÀnniskor som, inte sjÀlva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara anvÀnder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll.

Examensarbetet har utförts pÄ Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvÀstlig riktning frÄn Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en vÀggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen Àr nyskapande och innehÄller innovativ teknik. Möjligheten att anvÀnda dioder som ljuskÀlla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och mÄlgruppen för försÀljningen, arkitekter.

KonstnÀren Claude Monets trÀdgÄrd, som Àr belÀgen i byn Giverny nÄgra mil nordvÀst om Paris, Àr en trÀdgÄrd som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades pÄ 1970-talet. TrÀdgÄrden, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav pÄ att den rekonstruerade trÀdgÄrden ska vara sÄ lik och autentisk den ursprungliga trÀdgÄrden som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trÀdgÄrdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller kÀnsla i trÀdgÄrden. Inom bevarande av trÀdgÄrdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebÀr ett Äterskapande av nÄgot som tidigare funnits, har i Monets trÀdgÄrd inneburit ett Äterskapande som har utgÄtt frÄn representationer av olika slag.

VarumÀrkesutvidgning Àr i dag en trend inom affÀrsutveckling, dÄ metoden underlÀttaringÄngen pÄ nya marknader. Utvidgningar Àr dock ingen genvÀg till en garanteradpublikframgÄng. Om utvidgningen ska fungera mÄste den struktureras sÄ att den framstÄr somsjÀlvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.MÄnga Àr företagen som lyckats med sin utvidgning men mÄnga Àr Àven de som misslyckats,och som med det fÄtt betala ett högt pris för lÀrdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, Àr det ocksÄ mÄnga som glider in pÄ nÀrbeslÀktade marknader, eller pÄhelt andra branscher. VarumÀrket fÄr dÄ fungera som en garant för den nya produkten.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjÀnster ibostadsomrÄden, vilket i denna studie innebÀr i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mÄngfunktionella egenskaper i bostadsomrÄden. Detta undersöks utifrÄn ettaktörsperspektiv, det vill sÀga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsomrÄden ser pÄ möjligheten att integrera en mÄngfunktionellanvÀndning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör Àven för sjÀlva begreppetekosystemtjÀnster och en analys av dess möjlighet att pÄverka en ökad mÄngfunktionellanvÀndning av grönska i bostadsmiljöer görs.StÀders struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hÄrdgjorda ytor vÀrmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som pÄ olika sÀtt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser pÄ ett faktiskt mÄngfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar med ett sÄdant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del bestÄr av en intervjustudie med tjÀnstemÀn inom olika kommunalaförvaltningar som Àr delaktiga i planering av bostadsomrÄden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av tvÄ flerbostadshus pÄ PlatÄn i VÀstraEriksberg i Göteborg.

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende pÄ funktioner, anvÀndarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jÀmförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata sÄ lÄngt det var möjligt dÀr resultaten för byggnadens specifika energianvÀndning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och Ärlig energianvÀndning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en kÀnslighetsanalys av indata dÀr flera parametrar Àndrades stegvis och resultat för BSE jÀmfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-vÀrden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt Àven programspecifika instÀllningar.Resultat frÄn simulering av Ärlig energianvÀndning visade att IDA ICE och VIP bÄda rÀknade med en total energianvÀndning pÄ ca 129 MWh per Är med jÀmlik fördelning bÄde för tillförd och avgiven energi. IDA ICE berÀknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 Är) Atemp] medan VIP rÀknade med 102,9 [kWh/(m2 Är) Atemp].

Detta examensarbete har haft som mĂ„lsĂ€ttning att med hjĂ€lp av akustisk design finna nya angreppssĂ€tt för landskapsarkitekten att ta sig an komplexa utemiljöer. UtifrĂ„n ett övergripande syfte att öka kunskapen om skapandet av den goda utemiljön bĂ„de hos författaren sjĂ€lv och inom fĂ€ltet rumslig design har tvĂ„ huvudfrĂ„gestĂ€llningar formulerats: Hur kan jag som landskapsarkitekt ta hjĂ€lp av akustisk design för att gestalta med fokus pĂ„ det som hörs snarare Ă€n det som syns? Hur pĂ„verkas landskapsarkitektens designprocess av detta nya perspektiv i arbetet med att förbĂ€ttra ett existerande, komplext landskap i staden? För att besvara dessa frĂ„gor har en litteraturstudie samt en fallstudie genomförts, för att först inhĂ€mta befintlig kunskap inom Ă€mnet och sedan testa denna i praktiken. Litteraturstudien presenteras som en teoribakgrund, dĂ€r teorier dels om landskapsarkitektens uppdrag och designprocess och dels om ljudlandskapet och akustisk design introduceras. Även begreppen rekreativt vardagslandskap respektive urbant trafikstrĂ„k utreds, dĂ„ dessa utgör kontexten för fallstudien.

Rapporten beskriver ett projekt utfört pÄ Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte Àr att identifiera de grundorsaker till varför den frÄn början planerade monteringsplanen inte kan följas pÄ företaget. UtifrÄn det resultat som inhÀmtats genom olika metoder Àr sedan mÄlet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna anvÀnda, för att bÀttre kunna följa monteringsplanen.I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att fÄ en holistisk syn pÄ varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkÀtundersökning, observationer och dokumentgenomgÄng. Med detta upplÀgg har objektiviteten kunnat höjas avsevÀrt eftersom problemet kunde studeras pÄ avstÄnd i andra fasen.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen Àr höga och beror pÄ hur lÀnge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket nÀr projekten Àr snarlika, vilket innebÀr stora skillnader pÄ tÀckningsbidraget. Skillnaderna pÄ tidplanen beror pÄ att platscheferna planerar pÄ olika sÀtt dÀr de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering dÄ det Àr ett styrande verktyg som till stor del pÄverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken dÀr det idag finns brister.

Regnvatten, smÀltvatten och spolvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten Àr ofta förorenat av tungmetaller eller svÄrnedbrytbara organiska Àmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. I dagslÀget finns det inga nationellt fastslagna riktvÀrden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen pÄ Vattenfall AB VÀrme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvÀrden för föroreningshalter frÄn kvarteret BrÀnnugnen, som omrÄdet som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvÀrden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte anvÀnds i den utstrÀckning den har potential att göra. MÄnga stadsbor kÀnner sig osÀkra och frÀmmande inför balkongen och dess förmÄga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemÄl, stilar och utsikter. För att kunna vÀnda stadsbornas osÀkerhet till glÀdje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och anvÀndas behöver stadsborna fÄ tillgÄng till sÄvÀl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika vÀrden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hÀlsa och vÀlmÄende genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.

StÀderna vÀxer och stadens omrÄden Àndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrÄdena mer cent­rala och dÀrigenom Àven verksamheterna som varit place­rade dÀr, t.ex industriomrÄden. DÄ dessa ÀndÄ utgör en Ärsring i stadens historia kan det dÀrför vara intressant för kommande generationer att kunna utlÀsa stadens framvÀxt och historia. FrÄgan Àr vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pÄ vad som rÀknas till kulturvÀrden.