Hos mÄnga företag anvÀnds whiteboards för att visualisera arbetsprocessen. En vanlig metodik för detta Àr sÄ kallade Kanban boards, ett system av tabeller och lappar för att indikera olika avvikelser eller moment i projekt med datum och annan relevant information. Företag kan Àven vÀlja att anvÀnda en mjukvara som simulerar samma metodik, ett exempel pÄ detta Àr sÄ kallade Elektroniska kanban boards. I detta arbete har bÄda dessa metoder (whiteboard samt en digital lösning) observerats hos tre olika företag pÄ uppdrag av ett managementkonsultföretag i Stockholm som anvÀnder sig av Kanban boards och liknande metodik med sina kunder. En omvÀrldsanalys har genomförts genom att studera olika funktioner hos existerande elektroniska kanban boards samt en litteraturstudie över existerande forskning inom Àmnet.

AbstractThe importance of good construction planning affects the final costs of the production and the timing of the project. Planning for building projects has been studied with the aim of identifying how three week planning appears in the construction industry today.A case study has been conducted in Navisworks Simulate to assess whether the software is suitable to connect the task schedule with the BIM model to create a 4D model. 4D models are used for performing 4D construction simulation to visualize the project. In order to use the benefits of the model, investment in equipment and software is required. This means higher costs for the companies.

MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant. Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.

Denna rapport Àr ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i Àmnet maskinteknik.   Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för anvÀndning av racingteam pÄ elitnivÄ. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sÀtts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnÄ största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och mÄste dÀrför stagas upp.   Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, dÄ dagens lösning leder till oundviklig spÀnningspÄverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstÄr. Projektet Àr indelat i tvÄ delar dÀr första delen omfattar framtagning av ett mÀtverktyg för analysering av rörelse samt kraftpÄverkan hos grenröret. Framtagningen av mÀtverktyget resulterade i en mÀtskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpÄverkan.

Det gÄr inte att förutsÀga exakt hur klimatet förÀndras, klimatexperter har dÀremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet pÄverkar trÀd i stÀder och har dÀrför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemÀssig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste trÀden i nyplanteringar i offentlig miljö i UppsalaomrÄdet pÄverkas av förvÀntat klimat Är 2100. KlimatförÀndringar i UppsalaomrÄdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka trÀd som Àr bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och tvÄ andra vÀxtexperter. För att bestÀmma hur trÀd troligen pÄverkas sÄ granskades litteratur rörande vÀxtfysiologi och trÀd.

If one looks at physical planning in Sweden today one can see that while talking about densification of existing development, reduced emissions and careful use of important land, urban sprawl is a fact with development of sheer residential districts in the urban edges and shopping malls in each and every municipality. As sustainable development is an essential goal for physical planning to strive towards, it is worth questioning if the direction of today?s planning will lead to the goal. A sustainable development can be seen as an obvious to goal aim at. In reality the aim means a hard and complex work.

Vi har med denna studie undersökt vilka vÀgledningsmodeller och metoder som vÀgledare anvÀnder i drop in- samtalet, samt deras instÀllning till detta. Den metod vi anvÀnder oss av i studien Àr semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frÄgor uppdelade i teman. Dessa teman Àr modeller, metoder och instÀllningar. De vÀgledningsmodeller som vÀgledarna i studien anvÀnder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete Àr Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat pÄ didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgÄng av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat frÄn tidigare forskning inom samma omrÄde. Litteraturen försöker besvara frÄgan om hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förstÄelse kring de matematiska sammanhangen.VÄrt material bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn tvÄ skolor och ett antal lÀroböcker. GenomgÄngen av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att anvÀnda som grund för hela studien: allmÀnt lÀrande, matematiklÀrande, derivatbegreppet samt visualisering.De lÀrare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Decennierna efter krigsĂ„ren bidrog en mĂ€ngd faktorer sĂ„som förbĂ€ttrad ekonomi, stora Ă„rskullar och en stark migration frĂ„n landsbygd till stĂ€der till att en stor efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut frĂ„n regeringen om det sĂ„ kallade miljonprogrammet, dĂ€r mĂ„let var att bygga en miljon bostĂ€der pĂ„ tio Ă„r. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte lĂ€nge innan miljonprogrammet började utstĂ„ stark kritik. Idag har mĂ„nga miljonprogramsomrĂ„den utvecklats till förorter med stora sociala problem.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildsprÄk i en populÀrkulturell analysmodell pÄ tre nivÄer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildsprÄkliga pÄverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nÄdde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken frÄn sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev dÄ Àven att utforska vad som utmÀrker designgruppernas bildsprÄk kopplat till postmodernismens tillstÄnd, konsthistorien och populÀrkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kÀndaste konstnÀrer under modernismens epoker frÄn bl.a. surrealismen.

Att synliggöra information pÄ alla stadier i processen frÄn början till slut pÄ företaget gör det möjligt att upptÀckta felen i ett tidigt skede av processen och samtidigt att informationen korrigeras snabbt och effektivt. Det Àr dÀrför Pearlson & Saunders (2010) menar att informationssystem bygger pÄ tre grundpelare: teknik, mÀnniskor och processer. Utan samverkan mellan dessa pelare, Àr det svÄrt eller omöjligt att lyckas att implementera nÄgon form av databas. Dessa med tanken pÄ att databasen syftar till att samordna och effektivisera flödet av bÄde material och information pÄ företaget. Den gemensamma databasen skapar dessutom förutsÀttningar för en komplett, tid aktuell och korrekt information som delas inom företaget mellan olika avdelningar.

The Functional Resonance Accident Model is a method developed to analyze complex systems for the purpose of accident prevention. In FRAM-analysis a visualization of the complex system is created as an aid for identifying points of interaction in the system where the risk of accidents is high, and to determine where preventive measures are to be placed. FRAM Visualizer is a computer program developed as a tool for creating such visualizations.Many usability problems have been identified in FRAM visualizations created both manually according to established method and by using the FRAM Visualizer software. The purpose of this paper is to give a basis for how FRAM visualizations can be improved in accordance with usability criteria for use in future qualitative studies.The author suggests alterations to the FRAM visualization to resolve usability issues identified in previous articles and to achieve usability goals derived from visual communication theory. The design process is guided by established design principles.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan anvÀnds hÀr som ett samlingsnamn pÄ verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan anvÀnda denna utrustning finns med som uppnÄendemÄl i den nya lÀroplanen. Den teoretiska utgÄngpunkten i min undersökning kommer frÄn litteraturen samt de bÄda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem Àr elevernas praktiska deltagande, vilket Äterspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever pÄ en utvald skola anvÀnder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgÄng till. Detta för att ta reda pÄ om de ekonomiska resurser som satsas pÄ den tekniska utrusningen pÄ skolan ger nÄgra positiva resultat pÄ elevernas inlÀrning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjÀlp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i Ärskurs 6.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur konsekvenser som rör sociala frÄgor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer frÄn mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar pÄverkar mÀnniskor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka konsekvenser det vi bygger fÄr för befolkningen som berörs och hur utvÀrderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprÀttas om planen i frÄga kan berÀknas ha betydande miljöpÄverkan. Man skall i sÄ fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver konsekvenserna planen för med sig pÄ miljön men Àven för mÀnniskor och deras hÀlsa.