Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

Syftet med detta arbete Àr att skapa en applikation som ska hjÀlpa och gynna Sunnerbogymnasiet nÀr det gÀller att locka till sig elever som gÄr pÄ högstadiet. För att göra detta har gruppen anvÀnt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för mÄlgruppen. För att fÄ fram vad som kan locka elever till att anvÀnda applikationen utfördes enkÀtundersökningar pÄ mÄlgruppen som Àr elever i Ärskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehÄlla för att locka till sig elever. Med hjÀlp utav intervjuerna som utfördes pÄ elever som gÄr pÄ Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansÄg vara populÀrast pÄ skolan.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn pÄ en förskolas smÄbarnsavdelning anvÀnder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka bestÄndsdelar dessa kontexter bestÄr av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för anvÀndning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och har undersökt en smÄbarnsavdelning med barn upp till tre Är pÄ en förskola i Stockholm. För att Ästadkomma detta har semi-deltagande observationer skett pÄ förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har stÀllts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell & Guests teori om etnografi.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt Ă€r att klargöra forskningslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid anvĂ€ndandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lĂ€rare som förvĂ€ntas anvĂ€nda tavlorna pĂ„ ett pedagogiskt passande sĂ€tt?För att klargöra forskningslĂ€get och fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna sĂ„ anvĂ€nds en systematisk forskningsöversiktsmetod dĂ€r inkluderandet av material bestĂ„r av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar frĂ„n och med Ă„r 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingĂ„r i forskningsöversikten visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt nĂ„gra negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förĂ€ndring i arbetet med lektionsplanering Ă€r nĂ„gra effekter som Ă€r frekventa i undersökningsmaterialet.

Dynagraph AB i Göteborg Àr ett företag som hÄller pÄ med 3D och virtual reality. Största delen av verksamheten gÄr till 3D-modellbyggande, en mindre del gÄr Ät försÀljning av 3D-programvaror. Företaget ville ta fram information om vilka funktioner som anvÀndare av 3D-visualiseringsprogram tycker Àr viktiga för deras verksamhet och Àven ta fram en metod att utvÀrdera olika 3D-visualiseringsprogram mot varandra. Resultatet av denna undersökning skulle vara Dynagraph till nytta i form av bakgrundsinformation vid seminarier och försÀljning av programvara. Metoden för betygsÀttning av program kan Àven anvÀndas generellt av programvaruleverantörer för att vÀga program mot varandra.

Lameness localized to the hoof is a common problem in horses. Magnetic resonance imaging (MRI) as a diagnostic tool is becoming more common and is well suited for examination of the distal limb and the hoof capsule. Today there are two different methods of MRI where in one the horse is under general anesthesia and in the other the horse is standing and only sedated. In this study we have compared the visualization of the distal interphalangeal joint using these two methods in two different groups of horses with unknown clinical problems referred to two different equine hospitals. The width of the joint structures including thickness of joint cartilage and joint fluid and also the width of the dorsal pouch of the distal interphalangeal joint were measured.

ProblemIdeation in group is used by many, often as a tool for creating new and innovative ways to solve problems and creating change. Groups may have difficulties to move from the phase of inspiration to the phase of ideation, if information and ideas aren?t defined in the team.The authors claim that this process can be helped by providing practical tools that are adapted and tested for the purpose. The reason is to foster concretization of volatile thoughts in form of inspiration and information.PurposeThe study aims to investigate how Storyboard as a tool can be used to concretize thoughts and inspiration in a group before ideation.MethodIn order to collect empirical data the authors along with four other facilitators, conducted 24 DO TANK:s for the innovation contest Smart Lunch. The empirical data where then analyzed using theories related to the topic.

Detta examensarbete har utförts pÄ Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tÀlje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltsÄ motor och vÀx-ellÄda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgÄngspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bÀttringar av den. Denna bild blir Àven ett sÀtt att samla det organisatoriska lÀrandet och underlÀtta kunskapsöverföring.KartlÀggningen har skett genom intervjuer med cheferna pÄ avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfÀllen sammanstÀlldes till en nulÀgesbeskrivning av avdelningens arbete.

This paper is part of the research programme ViSuCity, a programme with the goal of creating more sustainable urban planning through the development of better visual tools, which ultimately means better communication between various parties of public planning. The paper concerns the implementation of MCE into a 3D program for visualization. Multi criteria evaluation (MCE) is a technique that has been developed during the last 20 years. It merges GIS with AHP, forming a decision making tool for localization of, for example, new buildings.The result is an automated tool that enables advanced analysis of geographic areas.The tool has a very high potential due to the completely automated MCE and it is adapted for people without a technical background, let alone formal training in MCE. It provides great opportunities to test different scenarios, something that should be an important advantage.

Uppsatsen Àr en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk Àr 26 cykler/animationer baserade pÄ olika karaktÀrer, en man i 30-ÄrsÄldern, en kvinna i samma Älder, en köns- och Älderslös cartoon-figur och en Àldre man pÄ 70 Är. Observation av mÀnniskor i rörelse i olika situationer har gjorts och Àven med hjÀlp av mÀnniskors Äsikter har sedan animationerna skapats och utvÀrderats under arbetets gÄng.I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som anvÀnds vid skapandet av animationer. MÀnniskors Äsikter om hur karaktÀrer ska eller bör röra pÄ sig har varit mer relevant för att skapa animationerna Àn hur mÀnniskor rör pÄ sig i verkligheten.I slutet av arbetet Äterfinns en kortare diskussion huruvida det Àr bra eller dÄligt att anvÀnda sig av normer och stereotyper.

I föreliggande rapport utreder vi tvÄ olika mekaniska pendlars rörelsemönster. För att utföra arbetet krÀvs anvÀndning av Lagranges ekvationer, som Àr ett enkelt sÀtt att formulera rörelseekvationer för ett mekaniskt system. NÀr dessa rörelseekvationer löses utnyttjar vi Sophia, ett symboliskt programmeringssprÄk baserat pÄ Maple. Uppgifterna löses numeriskt med relevanta begynnelsevÀrden för respektive problem.Ett övergripande mÄl Àr att visa att man kan lösa Lagranges ekvationer, som Àr svÄra att framstÀlla symboliskt och ofta omöjliga att berÀkna för hand, pÄ ett enkelt sÀtt genom att integrera numeriskt med hjÀlp av programmeringssprÄk sÄsom Sophia.För att lösa Lagranges ekvationer berÀknas inledningsvis det mekaniska systemets kinetiska- och potentiella energi. DÀrefter berÀknas Lagrangefunktionen, genom att subtrahera kinetiska energin med potentiella energin, och nÀr denna erhÄllits kan Lagranges ekvationer framstÀllas.Resultaten presenteras med animering av rörelsemönstret och grafisk presentation av systemets parametrar.

Den hÀr rapporten Àr en kartlÀggning av klustret Vetenskaplig och Medial visualiseringsteknik. Jag har pÄ uppdrag av NÀringslivskontoret i Norrköping och E.S.D.A i Linköping intervjuat ett antal företag som arbetar med visualiseringsteknik. FrÄgorna har bland annat rört företagens sysselsÀttning/produkt och framtida planer för verksamheten. De flesta företagen har vÀnt sig mot nöjesindustrin och dÄ frÀmst spelbranschen men en del har arbetat med vetenskaplig forskning med medicinsk inriktning. Alla tror pÄ en framtid med visualiseringstekniken Àven om den svenska marknaden för en del Àr för liten och samtliga har svarat att det finns gott om kompetent arbetskraft pÄ omrÄdet.

This study examines which socially constructed threats and subjects of security existed during the aftermath of the terrorist attacks in Stockholm 2010. With ideas of identity and difference as a starting point the theoretical framework is then developed with ideas from the new critical security studies including key subjects such as attributes, risk, imaging and visualisation. The study will be executed with the use of a discourse analysis approach using newspaper articles and chronicles as the principal empirical material. The analysis will then follow two separate themes. Firstly, the different threats and subjects of security will be deduced, and also, how these social constructions inevitably create each other and require each other to continue existing.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rÄdbrÄkar sina hjÀrnor för att lösa de mÄnga miljöproblem som Àr förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att sÄ mÄnga som möjligt ska bli sÄ mÀtta som möjligt samtidigt som man vÀrnar miljön? Buden Àr mÄnga och varierande och ofta motsÀgelsefulla. FrÄgan Àr vad vi, som inte Àr experter pÄ vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.