Bakgrund: VÄrd under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT) innebÀr att patienters sjÀlvbestÀmmande kan begrÀnsas. OmvÄrdnad i samband med LPT Àr av komplex karaktÀr som bland annat innebÀr att sjuksköterskan skall respektera patientens sjÀlvbestÀmmande och utföra tvÄngsÄtgÀrder samtidigt. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva sjuksköterskors syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för patienter som vÄrdas under lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer med tre sjuksköterskor verksamma inom psykiatrin genomfördes och en manifest innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta data. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier bildades.

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills frÀmst fokuserat pÄ attityder till kondom och kondomanvÀndning. I dagslÀget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkÀtundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. NÄgra signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmÄga och impulsiva sexuella beteenden. NÀr enbart sexuellt riskbeteende studerades sÄ fanns signifikanta medelvÀrdesskillnader mellan könen.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift) trÀdde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebÀr att arbetsgivaren Àr skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenÀr anmÀlnings- eller tillstÄndspliktiga. Dessa företag ska lÀmnamiljöinformation i förvaltningsberÀttelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpÄverkan anvÀndervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att för Är 2013 se hur vÀl detillstÄndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillÀmpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen pÄ kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi anvÀnder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsÀttning, branschtillhörighet, revisionsbyrÄ ochskuldsÀttningsgrad.

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Syftet med studien Àr att se om och i sÄdana fall hur 10§ kap5 SoL har pÄverkat stödet för anhöriga till mÀnniskor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer anvÀnds för att underlÀtta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga Àr en tyst mÄlgrupp krÀvs det samverkan för att nÄ dem dÄ alla inte Àr i kontakt med socialtjÀnst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd pÄ olika sÀtt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrÄn vad informanterna sade och delvis utifrÄn studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att sÄ lÀnge samverkan anvÀnds för den anhöriges bÀsta fungerar den bra dÄ stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det Àr inte mÄnga utav informanterna som har kunnat uttala sig om nÄgon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte pÄverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.

 Arbetstagare tillhörande Generation Y tillskrivs ofta olika typer av egenskaper och beteenden, bÄde i media och av forskare inom omrÄdet. De sÀgs vara egoistiska, kravstÀllare, frÄgvisa, individualister och illojala. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa det som driver arbetstagare tillhörande Generation Y att göra ett bra jobb, samt hur cheferna arbetar för att fÄ de unga arbetstagarna att göra ett bra jobb.Studien bygger pÄ sexton semistrukturerade intervjuer och det Àr dÀrför en helt kvalitativ studie. Författarnas förhoppning var att respondenterna genom intervjuerna skulle kunna reflektera, argumentera och resonera fritt kring de olika frÄgestÀllningarna och dÀr resultatet av det kunde bidra till att skapa ny kunskap och förstÄelse kring det undersökta omrÄdet.Resultatet i studien visar pÄ att unga arbetstagare tillhörande Generation Y drivs av ett antal olika faktorer för att göra ett bra jobb. För att de skulle kunna göra ett bra jobb, blev det i resultatet tydligt att de hade höga förvÀntningar pÄ sin chef och arbetsgivare.

Termen brottsoffer Àr ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer Àr Ànnu yngre. I den hÀr uppsatsen stÀlls frÄgorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats Àr Àven en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt pÄ unga brottsoffer. Det som undersöks Àr: vad det finns för för uppfattningar om brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: FörutsÀtter brottsoffersystemet i sÄdana fall ett brottsoffer som kÀnnetecknas av dessa attityder?: frÄgorna om vilka Àr de unga och utsatta brottsoffren Àr och vilken den allmÀnna synen pÄ brottsoffer Àr, besvaras Àven.

Syftet studiens syfte var att belysa vilken betydelse fysisk beröring har för unga personer med bristande hÀlsa. Metoden var en litteraturstudie i form av en forskningsöversikt dÀr 15 vetenskapliga artiklars resultatdelar analyserades. Resultatet Av analysen framkom fyra teman: Tillfrisknande, StÀrkande av vÀlbefinnande, Relationsskapande och Det svÄra mötet, vilka redovisades som resultat. Diskussionen utgick frÄn analysfynden, som stÀlldes mot en teoretisk referensram, byggd pÄ psykoanalytikern Erik H Erikssons utvecklingsteorier. Slutsatser Beröringens betydelse innebar att unga i sin utveckling kan bli hjÀlpta att övervinna splittring i sin identitet genom att tillfriskna frÄn ett liv av ohÀlsa och fÄ ett liv med stÀrkt vÀlbefinnande.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frÄgestÀllningar var:·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation?·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare? UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar valdes mÀtinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 bestÄr av ett pÄstÄendeformulÀr som mÀter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga trÀnare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, mÀn och kvinnor i Äldrarna16-20 Är som utövat fotboll, ishockey eller orientering pÄ elitnivÄ.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande UmeÄ Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. PÄstÄendeformulÀret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsstÀllelse, tydliga mÄl, koncentration pÄ uppgiften, kÀnsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framstÀlls i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar frÄn tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under Ären 1990-2009. NÄgonavgrÀnsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att ocksÄ se om och hur det skiljer sig iframstÀllningen av den unga kvinnan beroende pÄ brottstyp. FrÄgestÀllningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2.