Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

Den psykiska ohÀlsan bland unga kvinnor ökar i samhÀllet idag.  SjÀlvskadebeteendet kan vara ett sÀtt för dem att lindra sin Ängest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osÀkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att, genom kvalitativ analys av fyra sjÀlvbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av sjÀlvskadebeteende. Resultatet bygger pÄ fyra huvudkategorier med vardera tvÄ subkategorier som illustreras och förtydligas med citat frÄn författarna. Huvudkategorierna speglar fyra omrÄden som har stor betydelse för utvecklingen av sjÀlvskadebeteendet.

Stödet till unga brottsutsatt Àr ett Äsidosatt omrÄde, och ungdomar Àr en av grupperna i samhÀllet som löper en stor risk för att utsÀttas för brott. MÄnga ungdomar vill inte prata om det som Àr jobbigt och att sjÀlv söka upp hjÀlp kan vara ett stort steg trots att denne kÀnner sig i behov av bÄde hjÀlp och stöd. Det Àr dÀrför av stor vikt att det tydligt framgÄr var hjÀlpen finns att erhÄlla och att samhÀllet fÄngar upp de ungdomar som behöver stöd. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vad unga brottsutsatta i Bodens kommun har för möjligheter till hjÀlp och stöd samt att vÀcka frÄgan om utvecklandet av ett stödcentrum för unga brottsutsatta. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr; PÄ vilket sÀtt erbjuds brottsutsatta ungdomar i Boden hjÀlp och stöd, vilken betydelse har Stödcentrum för unga brottsutsatta, pÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna reda pÄ var hjÀlpen finns? Statistik frÄn brottsförebyggande rÄdet visar att Boden ligger pÄ höga siffror vad gÀller anmÀlda brott som misshandel, olaga hot och ofredande i förhÄllande till grann kommunen LuleÄ och hela riket.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ det faktumet att kvinnor och mÀn ofta behandlas olika, bÄde i samhÀllet och i domstolen. Hierarkier baserade pÄ biologiskt kön Àr sÀrskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan dÀrför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhÀllet att ingripa dÄ en person med missbruksproblematik inte sjÀlv klarar av att bryta sitt missbruk. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka om normer baserade pÄ biologiskt kön spelar roll nÀr personer tas om hand enligt lagen och om lagen anvÀnds annorlunda beroende pÄ om individen i frÄga Àr en man eller en kvinna? Som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi granskat 60 domar frÄn lÀnsrÀtten i Malmö.

I tidigare forskning belyses att individer med sjÀlvskadebeteende upplevt bristande förstÄelse hos professionella gentemot deras problematik. Syftet med denna studie Àr dÀrför att bidra med en ökad kunskap och förstÄelse kring unga kvinnor med sjÀlvskadebeteende. Undersökningen besvarar frÄgestÀllningar kring sjÀlvbilden hos unga kvinnor med sjÀlvskadande beteende samt hur de blivit bemötta och vill bli bemötta av yrkesverksamma personer. Personerna i studien Àr 7 unga kvinnor med sjÀlvskadebeteende i Äldrarna 17-27 Är. Studien har en kvalitativ ansats.

Sedan början av Äret 2009 har ett av de hetaste Àmnena inom den allmÀnna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle trÀda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten prÀglas av motstÄende intressen, bestÄende av rÀttighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rÀttigheter och fildelarnas vÀrnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gÀller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en nÀrmare analys av denna uppdagas Ätskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rÀttsliga regleringen och delvis med avvÀgningssvÄrigheterna mellan rÀttighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att mÀnniskor vÀljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Det hÀr examensarbetet behandlar unga mÀns kriminalitet. Syftet var att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga unga mÀn som Ätalas och döms för brott. Syftet var att undersöka om biologiska eller sociala faktorer Àr orsaker till kriminalitet, det vill sÀga om kriminalitet Àr Àrftligt eller om det helt och hÄllet beror pÄ social pÄverkan. Metoden som anvÀndes var kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med mÀn mellan 18 och 21 Är som studerade pÄ LuleÄ tekniska universitet samt mÀn i samma Älder intagna pÄ en ungdomsanstalt i LuleÄ. Resultaten visade att de unga mÀnnen pÄverkades starkt av sin sociala nÀrmiljö, sÄ som hem och umgÀngeskrets, vilket pÄverkade deras vÀrderingar och förhÄllningssÀtt till vÄld och brott, men Àven att kriminalitet skulle kunna vara Àrftligt.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhÄllanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga mÀn. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga mÀn i 18-19Ärs Äldern ur samma vÀnskapskrets för att fÄ en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger pÄ deras berÀttelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begÄr brott av rationella skÀl för att fÄ snabba pengar och saker de vill ha.

Titel ?Man vĂ€ntar inte pĂ„ nĂ„got lĂ€ngre? ?I huvudet pĂ„ framtidens mediekonsumenter - hur tĂ€nker,kĂ€nner och agerar de?Författare Cornelia Andersson och Emma AskKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidInstitutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2010Handledare Ingela WadbringUppdragsgivare Sveriges Radio. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik& OmvĂ€rld.Sidantal 52, inklusive bilagorAntal ord 15 346 st.Syfte Att analysera mediernas roll i unga vuxnas liv.Metod och material Samtalsintervjuer med Ă„tta unga vuxna inom Ă„lderspannet20-25 Ă„r gamla, som har flyttat frĂ„n förĂ€ldrahemmen.HuvudresultatStudiens huvudresultat var fem teman som visade sig ha betydelse för de unga vuxnasmedieanvĂ€ndning. Dessa var: tid, ekonomi, tillgĂ€nglighet, pĂ„verkan och status.Detta Ă€r sĂ„dana faktorer som i olika utstrĂ€ckning har inverkan pĂ„ respondenternas medieanvĂ€ndning. Dessa teman hittades inom ramen för de teoretiskautgĂ„ngspunkterna identitet, livsstil och sociala strukturer som studien utgĂ„tt ifrĂ„n.Studiens har visat att medier upptar en stor del utav unga vuxnas liv, och Ă€rbetydande för den personliga och sociala identiteten.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - NÄgra unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa & SamhÀlle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhÄlla en bredare förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. TvÄ semistrukturerade intervjuguider anvÀndes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielÀrarna. Fyra teman gÀllde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde Àven ?stressbok? under en veckas tid.

Bakgrund: Epilepsi Àr den vanligaste neurologiska funktionsnedsÀttningen., trots detta Àr okunskapen om epilepsi stor och fördomarna mÄnga. Epilepsi Àr ett dolt och oberÀkneligt tillstÄnd som pÄverkar den unga mÀnniskan pÄ flera sÀtt i dennes vardag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie, baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts och funnits i databaserna PubMed och PsycINFO. Resultat: VÄr sammanstÀllning visade att epilepsi Àr en komplex funktionsnedsÀttning som pÄverkar den unga mÀnniskan pÄ det biologiska, mentala och sociala planet.