Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ hur killar i Ärskurs 3 pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram upplever sin situation som unga mÀn pÄ en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga mÀn i utbildning i allmÀnhet, unga mÀn pÄ omvÄrdnadsprogrammet, mÀn som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀttvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga mÀn som gÄr sista Äret pÄ omvÄrdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt Àr positiva till utbildningen, bÄde nÀr det gÀller derasupplevelser i klassrummet och pÄ fÀltet. Omgivningens instÀllning till valet av utbildning varierar, likasÄ har killarna delade Äsikter om vilka som fÄr störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

En av turismindustrins största utmaningar Àr att identifiera potentiella mÄlgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de frÀmsta mÄlgrupperna inom svensk turismindustri Àr turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de tvÄ mest betydelsefulla tyska mÄlgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nÀmligen unga turister. Under de senaste Ären har det blivit tydligt att unga turister Àr ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en mÀrkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i vÀrlden. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjÀlp av ett snöbollsurval, genomfört en enkÀtundersökning pÄ unga tyskar mellan 18-30 Är. UtifrÄn teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 Är och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhÄllande till olika ansvarsomrÄden och samarbetet mellan dem. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har frÀmst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sÀtter in frÄgan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsÄtgÀrder för unga. Den teoretiska utgÄngspunk-ten Àr organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförÀndring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..

Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Flera rapporter visar att unga mÀnniskor i Sverige mÄr allt sÀmre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kÀnnetecknar tonÄren och de tidiga vuxenÄren kan vara förenade med stora pÄfrestningar och dÀrmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohÀlsa. Psykodynamisk psykoterapi med ungdomar och unga vuxna Àr en vÀletablerad behandlingsmetod för unga mÀnniskor med psykiska problem, men trots detta Àr forskningsbasen begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av psykodynamisk psykoterapi med 213 ungdomar och unga vuxna som bedrivits pÄ Ericastiftelsen mellan Ären 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivÄ pÄ CGAS- och GAF-skalorna samt sjÀlvskattningar av symtom pÄ SCL-90 jÀmfördes före och efter psykoterapi.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att mÀnniskor anvÀnder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-anvÀndares anvÀndningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att fÄ fram den information jag behöver har jag valt att anvÀnda mig av dagböcker dÀr sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och Àven intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones anvÀnds till största del pÄ platser dÀr anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

Unga mÀnniskor Àr idag vÀl insatta anvÀndare av olika former av sociala medier - det Àr ofta en sjÀlvklar del i deras vardag. Det sociala mediet Instagram har blivit oerhört populÀrt bland sÄvÀl barn som vuxna och anvÀnds dagligen via mobilen för att förmedla ögonblicksbilder till omvÀrlden. I den hÀr studien kommer Instagram - utifrÄn begrepp som hÀlsa, trÀning och konsumtion - analyseras med hjÀlp av teorier om makt och genus. HÀlsomedvetenheten bland unga har genom spridningen pÄ Instagram och i vÄrt blomstrande konsumtionssamhÀlle antagit en stor del av det mediala utrymmet. Studien syftar till att, med hjÀlp av diskursanalys, se vad hÀlsa innebÀr för unga pÄ Instagram, samt vad det Àr som uttrycks i ett större samhÀllsperspektiv..

Massmedia har under en lÄng tid haft ett stort inflytande i processen att informera allmÀnheten i olika hÀlsorelaterade frÄgor. Dess förmedling av hÀlsoinformation har i det senmoderna samhÀllet dessutom visat sig öka kraftigt i takt med en kommersiell utveckling. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av massmedia som hÀlsoinformatör. För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer tillÀmpades som metod vid datainsamling. Urvalet utgjordes av Ätta informanter vilka var mellan 19 och 26 Är gamla.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Det Àr en kvalitativ studie om unga utlÀndska kvinnor i Äldern mellan 19 och 25 Är som har fÄtt avvisningsbeslut och lever gömda i Sverige idag.Syftet med studien Àr att fÄ större kunskap om och hur det Àr att tvingas leva ett liv under jorden för en ung kvinna och vilka konsekvenser det medför. Det finns ett fÄtal tidigare studier om gömda mÀnniskors upplevelser av sin tillvaro, samt hur de hanterar detta. Syftet Àr att belysa hur unga gömda kvinnornas livssituation pÄverkas utifrÄn de villkor de tvingas leva under. Detta har jag gjort genom att besvara följande frÄgestÀllningar:- Hur upplever de unga gömda kvinnor som lever under jorden sin livssituation? - Vilka strategier utvecklar de för att kunna hantera situationen som gömd?- Hur pÄverkas de unga gömda kvinnor av de villkor de tvingas att leva under?- Vilka konsekvenser medför deras liv som gömd för deras identitetsupplevelse?Insamlande av data har skett genom fyra semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med fyra unga gömda kvinnor .