KlÀdbranschen har fÄtt stor uppmÀrksamhet gÀllande hÄllbarhet och miljökostnader. Tidigare forskning har frÀmst tÀckt frÄgor kring hÄllbara material och transporter samt arbetsförhÄllanden för dem som producerar klÀderna, medan andra aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretagets vÀrdekedja inte har fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet, trots att de ocksÄ har en stor pÄverkan pÄ miljö och kostnader.Innevarande uppsats handlar om klÀdföretag och hur deras rutiner gÀllande upphÀngning av klÀder pÄ galgar fungerar. Syftet med arbetet har varit att undersöka var i vÀrdekedjan klÀderna galgas och hur returhanteringen av galgarna sker samt hÄllbarhetsperspektivet kring detta.Teorin har tagits fram frÄn olika vetenskapliga artiklar, böcker samt hemsidor, och informationen som redan finns i Àmnet och som Àr relevant för undersökningen presenteras. Teorin tar upp termen Supply Chain Management (SCM) och hur det ser ut i klÀdbranschen. En överblick av aktiviteter som ingÄr i ett klÀdföretags vÀrdekedja ges, dÀr "pre-retail"-aktiviteter och returflöden fÄr stor uppmÀrksamhet.

FrÄn och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för Àgarna av fÄmansbolag förÀndrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet Àn tidigare att ta ut bolagets överskott som lÄgbeskattad utdelning. Andra nyheter Àr att klyvningsrÀntan har höjts, löneunderlaget har fÄtt större inverkan pÄ grÀnsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sÀnkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jÀmfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försÀljning av bolag dÄ en kapitalvinst uppstÄr som ska beskattas.

Detta Àr en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k Àr en icke-singulÀr tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. MÀngden av alla punkter pÄ tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O Àr i de flesta fall en punkt i oÀndligheten. I denna studie lÄter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar tvÄ viktiga satser nÀr k=Q: MordellŽs sats och MazurŽs sats.

Vi har för avsikt med denna uppsats att utifrÄn ett samhÀllsperspektiv studera den rÄdande hÀlsotrenden i samhÀllet. Vi vill bidra till en förstÄelse av hur det kommer sig att hÀlsa Àr en vÀxande trend.Uppsatsen prÀglas av en kvalitativ metod samt av ett hermeneutiskt synsÀtt, detta för att vi vill skapa en förstÄelse för det problem vi kommer att studera. Vi kommer anvÀnda oss av en deduktiv ansats dÄ vi utgÄr frÄn befintlig teori som styr forskningen och utformningen av frÄgorna till intervjupersonerna. Vi kommer att genomföra en empirisk fallstudie av tre olika spaanlÀggningar i sydöstra Sverige.Vi har genom analys av teori och empiri konstaterat att det rÄder en hÀlsoboom bÄde nationellt och internationellt, samt att trenden funnits lÀngre Àn vad vi trodde, nÀmligen över 20 Är. I och med denna studie har vi funnit att det finns mÄnga obesvarade frÄgor vilka vi kommer att belysa i kapitlet avslutande reflektioner..

Uppsatsen behandlar samhÀllsproblemet barn ? och tvÄngsÀktenskap och syftet Àr att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgÄng av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga nÄgon att gifta sig mot sin vilja. FrÄgan Àr om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frÄgor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rÀttslÀget. De olika definitionerna tror jag Àr del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frÄgor och för att veta vad som krÀvs för att uppnÄ en varaktig förÀndring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lÀtt kan missförstÄs. DÀrefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras Àven av vissa akademiker att det finns mycket som bör förÀndras för att kvinnor ska behandlas pÄ lika villkor som mÀn.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Penetrationstester Ă€r ett sĂ€tt att utifrĂ„n ett angreppsperspektiv testa datasĂ€kerhet. Denna rapport tar upp ett antal vanliga sĂ„rbarhetstyper att leta efter, och föreslĂ„r metoder för att testa dem. Den Ă€r skapad för att vara ett stöd för organisationer som vill starta en egen penetrationstestverksamhet. I rapporten ingĂ„r dĂ€rför förutom sĂ„rbarhetstyper att leta efter, Ă€ven de viktigaste typer av verktyg och kompetenser som behövs. Även förslag pĂ„ administrativa rutiner och en grov skiss pĂ„ utförandet finns med.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ till stÄnd ett nytÀnkande vid fördelning av pengar till drift och underhÄll av grusvÀgar i Norr- och VÀsterbotten. För detta ÀndamÄl har jag utarbetat ett förslag till en fördelningsmodell som Àr uppbyggd i tvÄ delar. En del som behandlar statistik och en andra del som behandlar bedömningar av grusvÀgnÀtet. Första kapitlet i rapporten Àr inledningen. Kapitel 2 bestÄr av historik.

SammanfattningSponsring Àr ett vÀxande marknadsföringsverktyg. Detta har uppmÀrksammats av Stockholms Handelskammare, som har lagt fram ett förslag till lagÀndring angÄende förenklade avdragsmöjligheter för marknadsföringskostnader. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur avdragsrÀtten för sponsringskostnader kommer att pÄverkas av Stockholms Handelskammares lagförslag, ifall det skulle trÀda i kraft, samt hur mÄnga företag det Àr som kÀnner till ovan nÀmnda lagförslag.Syftet med denna uppsats Àr dels att se hur Skatteverket jobbar med sponsring idag samt att fÄ fram vad eventuella Àndringar i Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) kommer att medföra för Skatteverket vid bedömning av avdragsrÀtten för sponsring. FrÄn företagens perspektiv har vi undersökt om de eventuella lagÀndringarna kommer att medföra att företagen lÀgger mer pengar pÄ sponsringsaktiviteter.Vi har samlat in vÄrt material om avdragsrÀtten via en mer djupgÄende intervju med en medarbetare pÄ Skatteverket. För att fÄ fram hur vÀlkÀnt lagförslaget Àr bland Karlstads större aktiebolag, samt om de kommer att lÀgga mer pengar pÄ sponsring med en förÀndrad lag, har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning.I vÄr teoridel har vi tagit fram den teori som vi anser Àr relevant för vÄrt Àmne och för kommande diskussioner i analysen.

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Syftet med denna studie var dels att se hur stor andel, av de djuraffÀrer som sÀljer ödlor, som delar ut faktablad till kunder som köper en ödla. Dels undersöktes i vilken grad den information som bör finnas i ett faktablad enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2005:8, saknr L80), om villkor för hÄllande, uppfödning och försÀljning m.m. av djur avsedda för sÀllskap och hobby; 3 kapitlet 3 § var representerad i faktabladen. De faktablad som granskades var skrivna för leopardgecko respektive skÀggagam, vilka var de vanligaste ödlearterna i de djuraffÀrer som ingick i studien.Leopardgeckon Àr en marklevande, nattaktiv ödla som lever i Afghanistan, Irak, Iran och nordvÀstra Indien. SkÀggagamen Àr ocksÄ marklevande, men tar sig ibland upp i trÀd för att sola.

Syftet med arbetet Àr att utforska vad sjÀlvförtroende pÄverkas av i samband med musikutövande och lÀrande i musik. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgÄngspunkten Àr livsvÀrldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som Àr till hjÀlp för att förstÄ vad som formar och pÄverkar sjÀlvförtroende. I resultatet framkommer tvÄ huvudkategorier: ?MÀnskliga möten? och ?VÀgen framÄt?.

Uppsatsen behandlar rÀttshandlings- och viljeförklaringsbegreppen. Inledningsvis granskas de ur ett rÀttshistoriskt och systematiskt perspektiv, för att se var begreppen kommer ifrÄn och var de hör hemma. DÀrefter behandlas nÄgra definitioner av begreppen och deras inbördes förhÄllande undersöks. Uppsatsen behandlar Àven nÄgra kriterier som har ansetts kunna uppstÀllas för att vissa föreliggande rÀttsfakta ska, kan eller bör anses utgöra en viljeförklaring. I anslutning till tidigare uppfattningar görs gÀllande att det som huvudregel ska finnas uttryck för en vilja som ingett en mottagare intryck av att viljan omfattar att en viss rÀttsföljd intrÀder, att detta uttryck ska ha nÄtt mottagaren pÄ nÄgot sÀtt och att uttrycket avgivits frivilligt.

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

SammanfattningSedan Àndringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) Är 2007 har bostadsrÀttsföreningar inte lÀngre rÀtt till avdrag för betalda rÀntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en Àndring i en bostadsrÀttsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan Àven sÀnkas för den enskilda medlemmen beroende pÄ hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrÀttsförening har rÀtt att göra avdrag för betalda rÀntekostnader som avser egen skuld.