SammanfattningRådgivning till lantbruket har en lång historia som fram till början av 1990-talet domineras av statsfinansierad rådgivning. Därefter har statsfinansierad rådgivning alltmer begränsats till insatser på miljöområdet. Andra aktörer som hushållningssällskap, husdjurföreningar, LRF-konsult och helt privata aktörer har tagit över rådgivningen som numera bedrivs på kommersiella grunder.Studien syftar till att tillföra ett kundperspektiv på rådgivningen för att öka förståelsen för hur kommersiell rådgivning kan organiseras närmast kunden, för att bidra till lönsamhet, utveckling och konkurrenskraft i lantbruket. I huvudsak bygger studien på en intervjuundersökning av större rådgivningskunder bland mjölk- och köttproducenter i Sjuhäradsområdet i södra Sverige.Den teoretiska grunden för diskussionen i studien utgörs av servicemanagementteori (Normann, 2000) och analysmodellen affärsplattformen (Klofsten, 1998). Med utgångspunkt från resultaten i intervjuundersökningen utmynnar diskussionen i ett antal slutsatser.

I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde.Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien.Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler.Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem?? Har det gått att se något resultat av metoderna som använts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes. Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln.

Sedan radar började användas under första hälften av 1900-talet har duellen mellan radar och signalspaning pågått. Genom att utnyttja radar har alltid en medveten risk tagits, risken att bli upptäckt av motståndarens signalspaning. Duellen gavs möjlighet att ta en paus då radarsystem med låg uteffekt introducerades på marknaden under slutet av 1980-talet, nu fanns plötsligt en möjlighet att använda radar samtidigt som de samtida signalspaningssystemen inte kunde upptäcka dessa radarsystem. I föreliggande magisteruppsats i krigsvetenskap med militärteknisk inriktning undersöks räckviddsförhållanden mellan dessa radarsystem och signalspaningssystem. Genom scenarier i den marina arenan försöker jag värdera de taktiska vinster en användare av radar med låg uteffekt kan göra.

Specialarbete, 15 hpMagisteruppsats i svenska språket, SV 2140VT 2012Handledare: Louise Holmer och Emma SköldbergExaminator: Elisabet Engdahl.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den långsiktiga relationen mellan CO2-utsläpp per capita och förändringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen används tidsserier över CO2-utsläpp per capita samt BNP per capita som omfattar åren 1839-2011. Relationen mellan de två tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd åt teorin om EKC. Resultaten från de ekonometriska testen indikerar på att det finns en relation som stämmer med teorin. Detta innebär att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utsläppen av CO2 per capita har nått en vändpunkt från vilken de har minskat.

Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Ett CRM system ger fördelar för ett företags förmåga att bygga varaktiga kundrelationer. Små och medelstora företag är dock tveksamma till att investera i sådana system. Resurserna för att dels investera i och sedan effektivt förvalta systemen fattas ofta i företagen. Implementationerna av systemen drar dessutom ofta ut på tiden. Modellen Software as a Service har under 2000 talet vunnit stora landvinningar.

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Att sälja en journalist ? Hur dagstidningar marknadsför sina journalisterWritten by: Jonatan Fjelstad & Viktor MölneBachelor´s degree of JournalismDepartment of Journalism, Media & Communication.Autumn term 2013University of GothenburgThe purpose of this study is to determine if Swedish newspapers has increased the visibility of their own journalists between the years 2000 and 2012 and if that?s the case how they have done so. By doing so we hope to shed some light on how individual journalists are increasingly personalized and how this can be part of the newspapers branding strategy. The journalist?s personal brands have been the subject of more research lately.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt attacker utförda av al-Qaida kanhänföras till begreppet asymmetri och på vilket sätt man kan tolka den amerikanska administrationensrespons på dessa som uttryck för ett linjärt tänkande. Vidare vill jag undersöka vilka svårigheter somkan uppstå i relationen mellan en linjär omvärldsuppfattning och asymmetriska metoder. För attuppfylla syftet med uppsatsen kommer tre av al-Qaidas attacker att studeras. Dessa är: attacken mot deamerikanska ambassaderna i Afrika, 1998, attacken mot USS Cole, 2000 och attacken 11 september,2001. Rapporterna från den amerikanska administrationen efter respektive attack kommer att utgöragrunden i mitt empiriska material.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.