Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur ungdomars dator- och TV-spelande, chattande och Internetanvändning påverkas av deras socioekonomiska bakgrund. Den består av en genomgång av den senaste forskningen i Sverige som är relaterad till ämnet och en enkätundersökning där 142 elever i skolår 7 ? 9 medverkar. Undersökningen är baserad på enkäter som jag delat ut i två skolor ? Abbeskolan och Boåskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor.

Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 år) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor och pojkar använder och leker i innemiljön på förskolan, samt vilket lekmaterial de väljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det är några skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. Därför har jag valt följande frågeställningar: Hur använder flickor och pojkar innemiljön på förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial använder flickor respektive pojkar i sina lekar? I arbetet har jag använt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows:?How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?.We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors? gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva?s table of gender stereotypes in literature.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa.

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..

I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna..

Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling.