Jane AustenHer dialogues and the time in which she lived This essay is about the dialogues in Jane Austen?s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the ?Austen movies? I?ve seen the latest year. AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic? METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Marie Bergman: Lockad till kurs. Varför människor vill lära sig kula idag. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Sedan början av 1990-talet har antalet människor som lär sig att kula via olika kurser ökat. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de vill lära sig konsten att kula, vad det därefter betyder för dem, samt ge en bild av en av de kurser i kulning som finns i dag.

The subject of this paper is the library job market in Sweden 1975-1995. Job advertisementsin the periodical of DIK Association (the Swedish federation for occupational groups thatworks with documentation, information and culture) have been studied.1975, 1980, 1985, 1990 and 1995 there were 2 170 advertisements of situations for librarians.They have been examined with focus on the following:situation description:qualifications requested:? type of library? size of municipality?county? hours per week? duration? designation? tasks? education? knowledge of languages? knowledge of specific subjects? knowledge of computers? experience? driving licence, carStatistics have been made. The figures of the five years have been compared to give a pictureof the development.The results have also been compared with what has been written about the changes that arehappening on the labour market in general, and similarities and differences have been pointedat..

Recept upptäcktes redan på 1600-talet fast i en annan skepnad än i dag, nuförtiden är recepten kortfattade och uppstrukturerade, det utnyttjar kallskänkor genom att utveckla en kod, de ser ingredienserna fort. Kallskänksyrket har funnits sedan 1900-talet men inte med samma innebörd och arbetsuppgifter. I arbetet finns en beskrivning av atmosfären i köket, personalens uppdelning och utbildningens kursplan.Syftet med studien var att utforska om kallskänkor arbetar med recept under matlagningen. Forskningsmetoden grundades på kvalitativa intervjuer. Arbetet bygger på mitt intresse för recept som blev starten för utformningen av den kvalitativa intervjuguiden som användes.Överlag skiftar användningen av recept, en del använder kokböcker medan andra förvarar grundrecepten i huvudet.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning präglat offentlig sektor, här i Sverige liksom i många andra västländer. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhärskande benämningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande särskilt språkbruk med fokus på inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna på den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat på vårdgivande verksamheter, men i den här undersökningen är Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrågan handlar om med vilken precision och tillfredsställelse som NPM-språket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

The purpose with this essay is to investigate Swedish political parties who have had or has a restrictive immigration policy containing opinions, that can be classified as xenophobic, and their history and development as a party. The focus in this essay is centred on the politicization that the parties Ny demokrati and Sverigedemokraterna have gone through and the mobilization they have reached. The material that will be handled in this matter are mainly the parties? political programs that have been published in various forms, but these will be supplemented with secondary sources in the form of previous research, reviews by journalists and other literature. The result have shown that the development from 1970 ? 1980´s to today considering these type of organizations is that they have changed in their appearance, in the matter of how they convey their message, and the actual appearance of the party members more than the message itself.

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period.

Av Schmidts & Hunters (1998) meta-analys framgår att det efter 85 år fortfarande saknas tillfredsställande verktyg för att förutspå framtida beteende. Hur Maruyamas (1980) teori om mindscapes skulle kunna bidra med säkrare prediceringar, utforskas i relation till McCraes & Costas (1985) big five, Gardners (1983) multipla intelligenser och Schutz (1958) FIRO-modell. Mindscapeteorins validitet undersöktes genom att lägga grunden för ett kvantitativt test att identifiera mindscapetyper med, vilket i förlängningen skulle kunna användas i kombination med befintliga prediceringsverktyg. Sjuttiosju personer deltog i undersökningen som resulterade i fyra faktorer, i enlighet med Maruyamas fyra mindscapetyper. Testets prediceringsförmåga undersöktes med ett kvalitativt uppföljningstest och fanns vara underkänd, men innan definitiva slutsatser kan dras krävs ytterligare studier..

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa.

Täby galoppfällt kommer att genomgå en förvandling som innebär att ca 4000 nya bostäder kommer att tillföras under en 15 års period. Täby kom-mun tillsammans med byggherrarna JM/Skanska och Viggbyholms fastig-hets AB driver projektet med målet om en sammanhållen, hållbar park i stad. I snitt flyttar svensken 11 gånger under sin livstid. Detta innebär att de som flyttar in i startskedet av utbyggnaden med stor sannolikhet kommer att hinna flytta ut innan hela stadsdelen är färdigt utbyggd. Att stadsdelens ut-byggnad sker på ett sådant sätt att målen om en hållbar och sammanhållen stad inte bara uppfylls i och med projektets färdigställande ut även bäddas in som en röd tråd under hela byggtiden är alltså mycket viktig.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad hemtjänstpersonal har för föreställningar om anhöriga till äldre hjälpbehövande. Vidare är syftet att titta vilka föreställningar dessa har om de anhöriga i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet. Frågeställningarna är; Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande? Vilka föreställningar har hemtjänstpersonalen om anhöriga till äldre hjälpbehövande, relaterat till faktorerna kön, klass och etnicitet? Sedan 1980-talet har den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar på äldreomsorgsområdet. Dessa förändringar har bland annat medfört att det har blivit allt svårare för äldre att få hjälp i form av hemtjänst, och till att familj och anhöriga därför börjat ta allt mer ansvar för äldre hjälpbehövande.

Syftet med den här undersökningen varatt ta reda på hur knypplingen kom till Vadstena och hur den har utvecklats där. Jag ville också veta på vilka olika sätt textillärarna i och omkring Vadstena belyser Vadstenaknyppling i sin undervisning i textilslöjd, hur stor vikt textillärarna lägger vid tekniken respektive historiken och hur många som prioriterar tekniken framför historiken eller tvärtom. För att få vetskap har jag gjort en litteraturstudie och en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien visar att Vadstenaknypplingen härstammar från Flandern. Troligast är att invalidiserade soldaters hustrur förde knypplingen med sig till Vadstena i och med krigsmannahusets öppnande år 1647.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.