Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lämnade mångkulturdebatten, åtminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gällande att det att ett förhållningssätt utifrån interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, från såväl politiker som pedagoger, har bestått i att begreppet är abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieämnet och vilka möjligheter och/eller svårigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jämförande innehållsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spänning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur får stor plats i de behandlade styrdokumenten även om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bistånd leder till ökad kosmopolitisk rättvisa. Begreppet kosmopolitisk rättvisa är i första hand hämtat från Kok-Chor Tans bok Justice Without Borders. Kosmopolitisk rättvisa används för att kunna operationalisera rättvisa på ett kvantifierbart sätt, vilket ökar möjligheten att mäta huruvida rättvisan i de undersökta fallen har ökat, minskat eller varit konstant.För att besvara frågan undersöker jag sambandet mellan bistånd och rättvisevariabler, med hjälp av ett statistiskt datamaterial och regressionsanalys. Jag använder tvärsnittsdata som kommer från UNDPs organisation Human Development Report, vilken listar världens länder utifrån om de har High, Medium eller Low Human Development, varav statistik om länderna i de två sistnämnda kategorierna används i uppsatsen. Jag använder mig av olika variabler, exempelvis Nettotalet för barn som börjar skolan "primary" uttryckt i procent, Platser i parlamentet som innehas av kvinnor och Offentliga utgifter för utbildning som procent av BNP, för att undersöka huruvida det finns en positiv korrelation mellan dessa och bistånd.Jag använder mig även av en fåfallsstudie där jag undersöker det svenska biståndets effekt på kosmopolitisk rättvisa i Indien och Sri Lanka, för att jämföra och dra slutsatser om hur biståndet har påverkat utvecklingen av rättvisan.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsättningar i Sverige under 1900-talet beroende på konjunkturer och politiska åtgärder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början då det var möjligt att bygga hus med lån ur statliga egnahemsfonder. Egnahemsområdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trädgårdar. Samhällsutvecklingen påverkade även användningen av trädgårdar och växtvalet över tid. Genom att jämföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fältstudier är det möjligt att analysera dels vilket växtmaterial som finns kvar i äldre villaområden, dels förändringar i växtval och funktion.

I denna uppsats har jag med hjälp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat källäget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgränsande exempel har jag valt de skriftliga källorna Vita Ansgari från 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om källorna såsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att källorna samspelade med varandra..

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev våren 2005 utnämnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning på den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelområdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt också medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering på ?Malmstens?, dvs. Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design vid Linköpings universitet.Från 1700-talet och framåt finns det belägg för att kända snickarmästare också sysslat med renovering av gamla möbler.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.