SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har inte alltid haft tillgång till skolundervisning. År 1944 infördes hjälpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsättning rätt till skolundervisning. Undervisningen bestod från början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt på kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren ser på sitt professionella uppdrag i grundsärskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lärarens synsätt på undervisningen kan innebära en förskjutning mellan omvårdnad och ämneskunskap.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

Jag har alltid tyckt om att arbeta med växter som ger karaktär. Under mina tre år på SLU i Alnarp växte det fram små idéer kring vad jag kunde tänka mig att skriva om i mitt examensarbete. Hur kan man arbeta med växter för att skapa olika effekter, teman eller röda trådar genom anläggningar? Genom min litteraturstudie har jag fått reda på historien bakom naturlika planteringar; hur kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker på 1960-1970-talen då skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna naturen, men även att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar måste bli bättre.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förändras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio års tid. Uppsatsen är en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn på kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av främst tidningsartiklar från rörelsens tidskrifter från de båda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag använt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen är att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Föreliggande arbete är en tematisk studie av existentialism i svenska noveller från 1990-talet. Syftet är att visa att existentialismen fortfarande är en viktig inspirationskälla för dagens författare. Undersökningen baseras på de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tät relation mellan filosofi och litteratur gör sig gällande hos dessa svenska novellförfattare..

Restaurering av trädgårdar blir alltmer vanligt. Dilemmat är vilken tidsperiod som är den rätta att utgå från och hur stor plats dagens trädgårdskultur ska få ta. Gården som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor ända tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig på 1800-talet. Detta på grund av att den nuvarande gårdsbilden uppkom på 1800-talet. Tanken med arbetet är inte att skapa en helt genuin 1800-tals trädgård utan tanken är mer att man i trädgården ska uppnå en viss känsla av 1800-tal.

Datortomografen (CT) togs i bruk under 1970-talet och är en metod som ger god diagnostiskinformation och används i allt större utsträckning. Under en CT-undersökning avgesjoniserande strålning kontinuerligt vid bildtagning. Joniserande strålning kan ge oönskadehälsoeffekter hos patienten. Röntgensjuksköterskan skall därför minimera stråldoserna tillpatienten med fortsatt god diagnostisk bildkvalité. Som röntgensjuksköterska är det viktigt attskapa en patientsäker vård och ett tillitsfullt möte med patienten.

  ABSTRACTMikael Tjernberg: "Den musikaliska kvalitetens ideologi" ? Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-­tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poäng, 2007.Året 1974 präglade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/"populister", progressiv musikrörelse kontra vad som stämplades som "kommersiellt". Samma år författade tonsättaren Jan W Morthenson en essä i tidskrif­ten Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans me­ning, blivit alltmer problematiska.

Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid.