Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt.En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling.Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil.

Velofarynxinsufficiens (VPI) innebär en otillräcklig förmåga att stänga passagen mellan mun- och näshåla. En ofullständig slutning får konsekvenser framför allt för talet, då luft passerar genom näsan även vid orala språkljud och leder till en avvikande talklang och artikulation. Dessa avvikelser kan vara mer eller mindre framträdande i talet och innebära allt ifrån en lätt förvrängning av talklangen till att talet blir oförståeligt för omgivningen, vilket får allvarliga konsekvenser för möjligheten att kommunicera verbalt. VPI kan behandlas på flera sätt, dels protetiskt, dels med kirurgi. Deltagarna i denna studie har alla genomgått operation med uppåtbaserad farynxlambå, som är en väldokumenterad och effektiv metod för att behandla VPI. En vanligt förekommande biverkning till operationen är luftvägshinder, exempelvis nästäppa, snarkning och sömnapné.  Syftet med studien var att undersöka deltagarnas egen uppfattning om operationsresultatet gällande tal och biverkningar, med hjälp av en enkät för självskattning.

Malik Bendjelloul vann en Oscar 2013 med dokumentärfilmen Searching for Sugar Man. Det varSveriges första Oscar för en dokumentärfilm sedan Arne Sucksdorff belönades för Människor i stad1949. Searching for Sugar Man handlar om den amerikanske musikern Sixto Rodriguez somspåddes en lysande karriär i början av 1970-talet. I Sverige har filmen hyllats i medierna. Vissakritiker har dock ställt frågan om det går att välja bort vad som inte passar in i en dokumentär.Malik Bendjelloul har i filmen gjort valet att inte nämna Sixto Rodriguez karriär i Australien ibörjan av 1980-talet.I uppsatsen studeras hur filmen förhåller sig formmässigt och ämnesmässigt tilldokumentärfilmshistorien samt om dess uppbyggnad är påverkad av den klassiska Hollywoodfilmen.En studie görs också över hur synen på autenticitet inom dokumentärfilmen kommer tilluttryck hos recensenter och filmforskare.

Sammanfattning: Vilka är trenderna i den ryska doktrinutvecklingen under 2000-talet och hur kan dessa karaktäriseras? De ryska doktrinerna vänder sig inte primärt till operativ verksamhet utan är deklaratoriska till innehåll och omfattning och ska tolkas som signaler till omvärlden. Rysslands doktrinutveckling påverkas i stor omfattning av omvärldshändelser där retoriken i början av decenniet indikerar en stor oro för ett försvagat FN, vilket härleds till bl.a. Nato intervenering i f.d. Jugoslavien utan FN- mandat.Rysslands geostrategiska läge indikerar ett dilemma då hoten mot Rysslands säkerhet får en omfattande beskrivning i doktrinerna.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna.Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010).

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn på demokrati och jämföra denna med ungas syn på demokrati under 70-talet, när de stod i främsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fått en aning om hur de tänker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jämfört dessa intervjuer med material från litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen på demokrati förändrats något medan landet gått från apartheid till demokrati. Utifrån intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio år kan man se att processen har börjat men också att det går väldigt långsamt, något som är frustrerande när man är ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra.