I och med västerlandets kulturella och historiska möte med österlandet har båda parter fått integrera med varandra och ta del av varandras skiljaktigheter. Dessa olikheter, kulturer emellan tar sedan en positiv, negativ eller relativ neutral ställning till varandra. Denna uppsats fokuserar på att se hur mötet mellan västerlandet, med fokus på Sverige och dess möte med buddhismen har tagit sig uttryck. Mötet och integreringen dessa emellan har pågått i mindre form sedan 1970-talet, men inte blommat upp förrän slutet av 1990-talet. Då mötet mellan buddhismen som livsfilosofi och Sverige tagit sig an olika uttryck anser jag det är problematiskt att komma fram till ett fullständigt svar i den nedan angivna frågeställningen.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av bilderböcker, från 1970-talet och 2000-talet. I början av uppsatsen presenteras en historisk tillbakablick i bilderbokens historia för att skapa förståelse för hur bilderboken är uppbyggd och vad den innehåller idag.Studien behandlar olika teman i bilderböcker, förskola, döden, skilsmässa och invandring. Med fokus på ett visst tema från 1970-talet, sedan har denna jämförts med en bok från 2000-talet som analyserats med samma utgångspunkter.Inspirerade av en tidigare studie har vi utgått från följande frågor för vår analys: hur samspelar text och bild i bilderboken? Hur beskriver bilden händelsen i boken? Stämmer skildringen i boken överens med sin tid samt vad finns det för skillnader respektive likheter i våra utvalda bilderböcker inom särskilda teman, i jämförelse 1970-tal samt 2000-tal?I resultat och analys presenteras böckerna, vad de handlar om, en deskriptiv analys av vardera bok och en jämförande analys. Sedan skrivs en sammanfattande analys, då de båda tidsepokerna, 1970-tal och 2000-tal jämförs.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts.

Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold warSweden during the Cold War set into motion one of the world?slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population.

Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut..

Syfte: Syftet var att studera om det fanns någon skillnad i ackommodationsamplituden idag jämfört med för 100 år sedan.Metod: I studien undersöktes 29 försökspersoner mellan 8 och 55 år. De genomgick en synundersökning för att få rätt värde på den avslutande mätningen, ackommodationsamplituden som mättes med RAF-linjal. Objektet var ett streck med en punkt på för att efterlikna Duanes studie i början av 1900-talet.Resultat: 37 av mätningarna, 48,7%, låg inom Duanes normalgränser. 26 mätningarna, 34,2%, hamnade under normalgränsen. Fem mätningar, 6,6%, hamnade över normalgränsen men inom Duanes högre extremgräns och åtta mätningar, 10,5%, överskred extremgränsen.Slutsats: Studien visar att en tredjedel av mätningarna hamnar under de normalvärden Duane tog fram i början av 1900-talet och därför kan ackommodationsamplituden försämrats men antalet försökspersoner är för litet för att kunna dra en sådan slutsats..

Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltså procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.

Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för människan. Djurens roll som sällskapsdjur i dagens samhälle har varit som familjemedlem, kamrat och sällskap. Sällskapsdjuren har också flera positiva effekter på människans hälsa och välbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan på människor i svåra situationer och på människor med särskilda behov. Sällskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kärleksfulla och därför har djur använts inom vård och rehabilitering. En växande mängd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha värdefulla effekter på människan och främjar individens hälsa och välbefinnande, fysiologiskt och psykologiskt.

In the past, the meaning of marriage has been an agreement between two people to live together and have children in a legitimate manner. The marriage was not just to form a couple; it was also to merge two families together. From the early 1900s until today the allegation of marriage and its influence got a significant change compared to early societies which have aroused my interest to perform this into a research paper. My study is focused on marriage and social changes during the 1900s. Thoughts that arise now is that why there was a remarkable change in the marriage rate during the 1900s and whether there were any social changes had to do something with it.